humlor

Efter regn kommer solsken.

Hej på er alla.
 
En riktig svensk standardsommar tycker jag att det är i år.
Vissa dagar regnar det och andra dagar skiner solen.
Egentligen är de det idealiska vädret om man tänker efter.
 
Att ha semester när det är regn och rusk gör mig ofta lite smått rastlös. I motsats till Stefan, så vill jag inte bara ligga på soffelocket en hel dag.
Såklart måste Stefan ta det lite lugnt med den mängd medicin han proppar i sig just nu. Så därför blir det mycket hundmys för honom den här sommaren. Och det tror jag att våra små hundar gillar alldeles ypperligt..
 
… lika trötta, både han och Molly …
 
 
 Själv passade jag på att ta en rejäl skogspromenad i det härliga sommarregnet.
Såklart med min bästis Johnny vid min sida. Han älskar sommarregn lika mycket som jag.
Vi tog oss en tur på två timmar i vår sköna skog. På hemvägen mötte jag Stefan, framfarande med bilen, fullkomligt uppjagad över vart vi tagit vägen i flera timmar. Ja, så kan det gå när jag och Johnny får fria händer i skogen och glömmer bort tid och rum.
 
 
På den våta stigen var marken på sina ställen full av små söta grodor.
Så himla gulliga. Jag räddade undan några från att bli söndertrampade.
 
 
 Men så upphörde regnet och det enda som skvallrade om det våta vädret var regndropparna på mina nya rosor.
 
Solen tittade fram och med den alla underbara fjärilar och alla andra småkryp.
 
 
Jag älskar att bara sitta stilla och föreviga dessa vackra små liv.
En dröm som jag har är att anlägga en damm i min trädgård. Tänk bara alla underbara sländor och andra insekter den hade lockat till sig. Fast vad ska jag med en damm till när vi har hela Gyllebosjön så nära!
 
Så är hon då hemma på svensk mark igen…
Min äldsta dotter Andréa.
Åhhh vad jag längtar efter att få träffa henne. I skrivande stund har jag inte mött henne ännu …
Som mamma drar man kanske alltid det kortaste strået. Alla rycker i henne och vill såklart träffa henne efter ett helt år borta i Canada … så jag får snällt vänta. Någon mammagris är hon då inte.
Såklart har jag vetat om hennes hemresa eftersom jag varit med och pröjsat biljetten. Jag har även haft koll via snapchat. Där kan man nuförtiden se var människor befinner sig, så finurligt och skrämmande på samma gång..
Där kunde jag se att hon mellanlandade på Island till exempel ….
 
 
Någon som däremot kanske kan betecknas som lite mammagris är maken min …
Han älskar sin Mor Karin ♥ Och det är ju härligt!
 
 
 Dagens citat:
 
Faktum är att alla någon gång
kommer såra dig.
Du måste bara hitta de som
är värda att lida lite för.
 
Jag hoppas att det finns några som också vill lida lite grann för min skull … för så är det alldeles säkert … ingen är felfri och alla sårar vi någon när vi drar fram genom livet. Man får försöka att göra så gott man kan och vara snäll.
Ha en fin dag och var snäll mot era kompisar och vänner.
Kram på er
Annika
 
 

Efter regn kommer solsken. Läs mer »

Humlor och lammöron i skön harmoni.

Hej hej
Ibland när jag känner mig stressad, pressad eller kanske rent av lite rastlös, så är mitt bästa måbra-tips att bara plocka med kameran ut i trädgården eller i naturen och fånga allt det vackra som finns där just nu
.
I veckan som gick, när så mycket skulle hinnas med, så fick jag avboka en del saker … frissan tillexempel. Det där med håret är ju inget som är livsnödvändigt. Jag har ju köpt ny trimsax till hundarna så jag får fixa det mest akuta på egen hand…
Men jag har tagit mig tid att strosa runt på jakt efter vackra bilder. Ljuvliga att titta tillbaka på när snön virvlar utanför husknuten.
En humla på ett lammöra tillexempel. Finns det något vackrare?!
 
Ibland flög den tjocke rackaren över till en annan blomma och då fick jag klumpigt kravla efter i en krypande ställning, lite likt en skitande apa.
Våra grannar har vant sig vid att jag går runt med en stor bastant kamera, att jag kryper och krälar och har för det mesta trasig byxor på mig.  
 
En amiralfjäril lekte i kvällsolen och tycktes gilla de vita stolarna i ett hörn av vår trädgård.
Så underbart vacker.
 
Till och med en ful fluga kan bli en strålande skönhet. På rätt plats och i rätt ljus.
 
 
Så var det då det här med mina gröna fingrar. De som jag så förtvivlat gärna vill ha, men som ibland inte riktigt håller måttet.
Lite ögontjänare är vi väl alla lite till mans, och så även jag. Därför visar jag såklart bara de som jag lyckats med.
 
 Det är min fina hibiskus som jag fick av min syster när jag fyllde år. Det var den där dagen då jag blev femtio, fast det kändes som om det bara var fyrtio … kanske minns ni … Galet, men det är två hela år sedan.
Den här blomman har jag lyckats hålla vid liv hela tiden och nu förärar den mig åter med sina bedårande blommor.
 
Den vita rosen som jag fått av svärmor Karin blommor även den. Trots alla angrepp av de små förargliga larver som invaderade i början av sommaren, så kommer nu dess underbara vita rosor.
Visst blir man glad!
 
Skogspromenader har jag såklart hunnit med.
Hoppas ni alla också har små knep att ta till när tiden, livet och vardagen skenar iväg i ett okontrollerat tempo.
Jag har lärt mig att det inte är lönt att arbeta ihjäl sig – inte ens om man händelsevis skulle få betalt för det.
 
 
 
Men hur hinner då människan blogga? tänker kanske någon.
-Ja se, det är lite av en avkoppling för mig och vissa saker finns det alltid tid för. Det är lite som att knyta ihop dagens påse. Något jag alltid gjort, på ett eller annat sätt. Skillnaden är att just nu finns mina historier här på nätet. Och ni som vill hänga med på en liten del av mitt liv, är så välkomna hit till min enkla plats på världens stora internät.
 
Dagens citat:
 
Jäkta inte – sitt min vän
Bortglömd vila
får du ej igen.
 
Kram på er
Annika
 
 
 
 
 
 

Humlor och lammöron i skön harmoni. Läs mer »

Rulla till toppen