Kära Blogg.
Jag tycker nog allt att det är lite synd och orättvist mot hösten…
När våren är i antågande går människor ut ur sina stugor och letar vårtecken överallt. Man tar glatt bilder och lägger upp på sociala medier i en sorts tävling om att vara först. Man skryter för varandra när man hört årets första lärka. Så är det inte när hösten är i antågande. Ingen blir liksom vild av glädje av att se årets första flugsvamp. Det tycker jag är lite synd om hösten faktiskt, för egentligen älskar många den årstiden mest av alla.
Så idag ska jag göra hösten lite glad och visa mina hösttecken i skogen.
Hoppas att ni kan känna den tunga doften av höst. Känna hur det känns att andas in den friska doften av syrerik luft och förmultnande löv, Känna vinden piska skönt mot kinderna.
Men fortfarande kämpar lite av sommarens livskraftigaste blommor sig tåligt kvar. Än har vi inte haft frost.
Jag älskar hösten, hösten de é mitt liv de.
Dagens kloka ord:
”Vår värld behöver inte männsikor som begriper varandra, utan människor som begriper att det finns så många sätt att vara människa på.”
Kram och Hejdå Bloggen
