Kära Blogg
Det var en kall morgon. Regnet hängde tungt i luften. Vid sjön hade någon parkerat ett stort konstigt fordon mitt på vägen. Molly skällde ut släpskrället efter noter innan vi gick vidare.
På eftermiddagen när Stefan kom hem åt vi en lite lättare lunch. Ostkaka och äppelmust. Enkelt, lätt och gott.
Jag tycker inte riktigt det är så kul att göra storkok, långkok och mer avancerade maträtter just nu när huset är i oordning.
På kvällen hade min fina, goa vän, Tina, bjudet med mig på en modevisning på Kiviks Café. Där startade vi med en mustig soppa och gott bröd. Det blev en trevlig kväll med en massa andra ”keringor”. Vi fick se vårens mode, testa olika hemmagjorda salvor och krämer, smaka förkylningshonung och bara må gott.
Tack Tina för du bjöd ut mig, och tack goa Anna för gott sällskap. ♥
Vi hade alla lite bråttom hem. Den här kvällen skulle vi alla tre titta på ”Det okända” på TV 7. För just den här kvällen var det vår skolkamrat från ungdomen, Per Låda Persson, som skulle vara med.
För mig är ”Låda” inte vilken skolkamrat som helst. Det är mitt livs första kärlek. Vi höll ihop i ett helt år … men allt det där är en helt annan historia. Fortfarande blir jag lika glad när jag ser och hör honom, och jag vet att han ännu har sin gamla nyckelring kvar från ”vår” tid.
Som alltid följer jag mina döttrar från världens alla hörn.
Ni gör mig alla så glad, mina tre busungar …
Amanda, som åker tåg med Gudrun Schyman …
Emmy som festar loss i Australien …
Andréa som håller igång på ett danskt veterinärsjukhus …
Dagens kloka ord … som jag nog hört från min yngsta dotter …
Världen har väl större problem
än pojkar som kysser pojkar.
Kram och Hejdå Bloggen
