Kära Blogg
Tillbaks på ruta ett … nej, inte riktigt. Men min värk var tillbaka, precis som hon sagt, min osteupat. Det kommer att gå upp och det kommer att gå ner och jag ska bara försöka hålla mig lugn.
Lugn det är jag när jag går i min älskade skog tidigt på morgonen. Att stöta på alla de olika djur som finns i vår natur, det är livet för mig. Jag känner bara tacksamhet.
På kvällen väntade jag hit kära vänner, och då är det trevligt om man har lite ordnat och snyggt i sin stuga tycker jag. Den här dagen var lilla Molly på sitt busigaste humör, så efterhand som jag for fram med min dammsugare kom Molly bakefter och återställde allt.
Jag tänkte bjuda på grillat, och till kaffet fick det bli en nyttig morotskaka.
Det är alltid så himla mysigt att träffa Tina och Bosse. Världens goaste vänner!
Just den här kvällen hade Tina och jag ett alldeles särskilt projekt. Vi skulle nämligen knåpa ihop frågor till en tipsrunda till vår kommande klassträff. Oj oj oj, så många härliga, tosiga minnen som kom upp. Såklart pratade vi om annat också, för med Tina kan man prata om allt och bara vara sig själv.
Tack Tina och Bosse för en mysig afton och TACK för det lilla ”sura trädet”, jag ska vårda det ömt.
Har jag sagt att jag älskar grodor. De symboliserar för mig ordet hopp, och det härligaste av allt är att hoppas.För har man hopp, har man allt.
När jag den här dagen hade förevigat Grodan Boll som bor under stuprännan vid huset, såg jag att ett svart hårstrå trasslat in sig i ”Bolls” små fötter. Johnnyhår! Det är då märkligt hur dessa svarta hårstrå finns med överallt. De finns i smöret, i sängen … överallt. Ja, till och med på våra grodors fötter.
Dagens ord:
”Glöm aldrig kraften i enkelheten.”
Kram och Hejdå Bloggen
