Kära Blogg
Den här dagen var det ett enda stort ruskväder. Regnet piskade från sidan. Våra grusvägar som nyligen varit uppgrävda för fiberdragning var rena gyttjebanorna.
Min lilla Molly är en tuff liten hund. Hon pinnar glatt med oss överallt. Men det här gillade hon inte. Kanske blåser det upp grus i hennes ögon, kanske gillar hon inte att bli sådär plaskblöt?
I minnet kom jag ihåg att vi fått några hundtäcke av Amanda. Sådana som hon inte ville ha till sin lilla hund. Kanske skulle där vara ett passande regntäcke ….?
FBI-agent på ryggen …. nej, vem vill gå runt som en sådan i skogen. Hahahah ….
Jag gillar inte alls att klä på mina hundar som små dockor, annat än praktiska skyddstäcke som fyller sin funktion vid hårt väder. Så den här utstyrseln fick bara duga för att posera för ett fotos skull.
Det får bli ett praktiskt regntäcke i julklapp åt lilla Molly. Ett ”Back on Track” täcke, ett sånt som Johnny har.
Vi tog oss ändå ut i skogen. Plasblöta blev vi, men det var härligt inne i skogen där vinden inte kändes. Sen fick Molly bli buren sista biten hem. Då såg hon mest ut som en liten genomblöt vattenråtta.
Efter ett välbehövligt bad tände jag fyr i spisen. Där la sig hundarna glatt tillrätta för att torka. Själv satt jag i rummet intill och bokförde fakturor medan jag hörde knastret från spisen och mina snarkande vovvar. Bättre än så blir nog inte livet.
Till kvällsmat gjorde jag rena lyxmiddagen. Det blev rådjurssadel efter Mannerströms recept. Jag önskade såå att jag kunnat fråga mamma Ingrid lite, men det blev ganska lyckat ändå. Jägaren själv (läs Stefan) såg ut att njuta av mina ansträngningar den här kvällen. Måltiden bestod av rådjurssteken såklart. Steken hade jag kryddat och virat in i Italiensk skinka som jag först brynt på stekjärnet. Jag gjorde ugnsstekta rotsaker, en vinsås som smakade ljuvligt och såklart brynt svamp till. Alldeles underbart gott … om man gillar råddjur.
Mellan varven när jag lagar mat, brukar jag sitta uppkrupen i min gamla fåtölj i köket och lyssna på mina ljudböcker.
En alldeles underbar bok som jag nyss avslutat är ”Livet efter dig”. Jag gillade verkligen den. Den påminner en del om filmen ”Oväntad vänskap”, men slutar annorlunda. Den boken gillade jag verkligen och njöt av tjejens röst, vilket också är viktigt när man lyssnar på en bok.
Dagens tänkvärda ord:
Höj inte rösten.
Förbättra dina argument.
Kram och Hejå Bloggen
