Hejsan.
Efter kvällsmaten tog jag min cykel på en liten tur. Nere vid sjön stannade jag till en stund. Det märks tydligt hur mörkret kommer smygande, tidigare och tidigare för varje kväll.
Traktens ungdomar passade på att suga de sista dropparna ur årets sommar den här fina kvällen.
De vackra tjejerna tog sig kanske sommarns sista dopp från bryggan. En bit bort satt den tama andfamiljen och gjorde sina fjädrar vackra.
Det plaskades både av töser och av änder i det ljumma vattnet. Kvällen kändes nästan magisk.
Så fick de syn på mig, och kom vaggande emot mig … änderna alltså… ivriga efter kaksmulor och andra godissaker.
När jag kom hem så lyste det inbjudande i lilla gäststugan. Jag tänkte en stund på min dotter långt där borta i Alabama. Det högg som alltid till i mitt hjärta… Det dröjer länge innan hon kommer hem igen, men så fort som tiden går, så säger det nog bara ”phåffff”, så är hon hemma igen.
Hennes katt, Felix, sitter ofta på verandan och kikar även han på lilla gästhuset. Han längtar nog också… Vi ser till så ”hennes hus” är redo, närhelst hon än behagar komma hem.
Dagens citat:
En del människor vill ha en stor flott villa, en dyr fin bil och massor av pengar. Andra vill bara ha en liten stuga i skogen långt bort från de här människorna.
Vi är alla olika. Med olika mål och drömmar. För mig passar det bäst med ett litet hus i Gyllebo på Österlen.
Kram Annika
