Kära Blogg
Finns det något bråkigare och tetigare än koltrastarna vi ett fågelbord?
Alltid ska de bråka om samma mat. De hoppar efter varandra och ge varandra små tjuvnyp, trots att det finns gott om mat runt omkring. Men de bråkar alltid bara med varandra, aldrig med några andra slags fåglar – det är nog för att de inte vill bli stämplade som rasister … Jag älskar de små svarta, tjocka fåglarna med sina lysande orangefärgade näbbar.
Den här morgonen var det så kallt så jag och hundarna valde en kortare runda inne i stugbyn, istället för i skogen. Äntligen hade de grusat vägarna så vi slapp att halka runt.
Jag har bestämt mig. Jag ska söka in till militärens hundskola i Marma. Min rygg är inte sammarbetsvillig, men den ska inte få bestämma över mitt liv. Funkar allt så har jag två veckor i sommar att se fram emot! Spännande.
Solen strålade. Veckohandlade på fel dag. Köpte några pärlhyacinter och en bukett nejliker. Njöt. Gjorde hemmagjord pytt. Någon hade varit hård i magen.
Dagens kloka ord:
Trots att ingen kan gå tillbaka och börja om från början kan vem som helst alltid skapa ett helt nytt slut.
Kram och Hejdå Bloggen
