april 2017

Med solsken i blick och ett leende på mina läppar.

Hej på er alla.
Vilken härlig dag vi fick igår.
Här hos mig på Österlen kikade solen fram igen.
Visserligen ganska kyligt direkt på morgonkvisten, men efterhand blev det riktigt varmt och skönt.
 
Det är fantastiskt hur allting grönskar och växer just nu. Jag kan nästan se skillnaden från en dag till en annan.
Jag småler lite åt mig själv och tycker kanske att jag är lite märklig som kan glädjas så till den milda grad av exakt samma saker varje vår. Men så är det …. jag älskar alla dessa vårtecken!
 
Varje dag försöker jag göra en stunds djupavslappning. Det gör så himla mycket för mitt välbefinnande. En kvarts mental träning med nästippen vänd mot solen för att avsluta min härliga stund med att borra ner näsan i någon av alla de ljuvliga vårblommorna.
Prova det hörrni!!
 
På eftermiddagen körde jag en runda till min pappa Kurt i Brösarp, där det blev gofika och sällskap av min syster och systerson. Min dag avslutades med en ny träningskurs i Nosework för lilla hunden Molly.
Och sedan var det plums i säng.
 
Som bidrag till bloggtävlingen #happichallenge vill jag citera Moder Terese:
 
Låt oss alltid mötas
med ett leende, ty
leendet är en början
på kärlek.
 
Idag ska jag ta fasta på hennes ord, och försöka le en aning oftare.
För vet ni egentligen hur lättlurade våra hjärnor är?
Om man skrattar och ler tillräckligt mycket under en dag,
så kommer vår hjärna att tänka ”ahaaa, vi är alltså glada idag!”
Och vips så är vi lite mer glada till sinnet.
Prova det, ska ni få se!
 
En leende kram från mig.
Annika
 
 
 
 
 
 
 

Med solsken i blick och ett leende på mina läppar. Läs mer »

Nyfikenhet.

Gomorron mina kära läsare.
Igår träffade vi på en salamander i vår trädgård här i Gyllebo. Svartskimrande på ryggen och gul på magen.
Det blev ett nyfiket möte för småhundarna.
 
 

Jag älskar att bo så nära naturen. Att leva tätt inpå skogen och alla möjliga djur, stora som små.

Att det är bra för själen, det är jag alldeles övertygad om.
 
 
Efter det närgångna hundmötet satte jag ut den lilla salamandern på trygg mark igen. Jag ville såklart att den skulle slippa fler intima hundpussar och eventuella skador.
 
Som många säkert vet så har jag en lång tids erfarenhet som säljare i bygghandeln. Att det nu är 30 år sedan jag som ung tös började där, känns i det närmaste ofattbart.
Jag måste nog inse att det här med bygge har varit och kommer att vara en väldigt stor del av mitt liv.
Numera besöker jag XL i Simrishamns bara som kund, men jag får erkänna att det känns lite som att komma hem…. Jag älskar stämningen, personalen och allt det lättsamma. Byggarstämningen helt enkelt.
 
När jag började i mitten av 80-talet så var jag tämligen ensam tjej i branschen. Det är härligt att se att det så sakta har förändrats och att det även smugit in lite sköna vårblommor i denna mansdominerade zon.
 
Som säljare på XL följer man en viss klädkod, men det finns alltid utrymme att ta ut svängarna …
 
Men min onsdag började som alltid. I skogen.
Min springrunda går lättare och lättare, och jag är otroligt glad över att åter kunna ge mig ut i joggingskorna igen. Jag har dock lovat mig själv att inte gå ut för hårt och inte alltför långa distanser.
 
Vi har så smått börjat väcka upp vår pool inför säsongen.
Två söta grodor hade hoppat i och tagit sig ett smygbad.
 
 
Efter ett par veckors uppehåll så var det äntligen dags för lite yoga igen.
Det är rena hälsokuren för mig.
 …. här visar jag lite exempel för min man, där han ligger i TV-soffan efter kvällsmaten. Jag tänkte att det kunde väl alltid pigga upp honom!
(jag tror mest att jag störde och han var nog lättad när jag gav mig iväg)
 
Dagens tänkvärda:
De ord du säger idag ska leva vidare
resten av livet hos någon annan.
 
Dessa visdomsord får bli mitt bidrag till tävlingen #happichallenge idag.
Det är inte bara de ord vi säger, utan allt vi skriver på sociala medier.
Jag undrar ofta varför det har så lätt för att bli aggressiva ordväxlingar här ute på nätet. Varför har vi inte mer överseende med varandras olika uppfattningar och åsikter.
Nej, mer kärlek på nätet – det är vad jag önskar mig!
 
Kram på er♥
Annika
 
 
 
 

Nyfikenhet. Läs mer »

#HappiChallenge

Hejsan
Jag tänkte bara förklara lite enkelt, för alla som inte riktigt vet vad det här betyder…
Jag är med i en tävling här på Blogg.se.
Det går ut på att skriva inlägg som sprider glädje, kärlek, vänskap … ja helt enkelt motsatsen till allt näthat som existerar i vår tid.
Den här tävlingen passar mig som handen i handsken, eftersom jag oftast försöker skriva glatt och lustfyllt. För det är ju sådan jag är!
Därför kommer det finnas det här ordet med i mina inlägg en tid framöver. Och när ni ändå är här inne hos mig, så får ni så gärna klicka på ”gillaknappen” innan ni surfar vidare, ut på nätet och ut i livet.
 
För några år sedan tog jag en härlig bild på två kalvar. Den här bilden  tycker jag symboliserat vänskap och kärlek. Nästan som Lady & Lufsen fast med två små tjurkalvar istället.
#HappiChallenge
 
 

Kanske vinner jag något – kanske inte! Det spelar egentligen inte så stor roll.
Jag gillar idén och ska försöka göra mitt bästa.
Hoppas ni också kommer gilla att det blir lite mer kärlek, glädje och vänskap här hos mig ett tag framöver.
 
Glada, busiga kramar
Annika & Co
 
 
 
 
 

#HappiChallenge Läs mer »

Ljuvliga pasteller

Hejsan.
Just nu har jag fyllt stugan med blommor i ljuvliga pastellfärger.
Blommor i vilsamma och sköna vårtoner.
 
Min hyacint i köket har slagit ut nu. Den härligaste aprikosrosa färg visar sig.
Om jag blundar och tar ett djupt andetag så kan jag nästan tro att det är jul – av doften att döma
Visst är den fin!
 
I badrummet har det hamnat en rosa nejlika i min turkosa vas.
Det blir liksom en liten glädjechock tycker jag.
 
Nog om blommor nu…
Min dag började i en gråskala. Dimmigt och grått var värdet. Men jag och hundarna var pigga och glada.
Vi tog vägen genom trollstigen hem. Och jadå, de står kvar och tittar trotsigt när man smyger fram på deras stig.
Alla Gyllebotrollen.
 
På eftermiddagen var det dags för mig att ta tåget till Malmö, där jag håller på med en multimodal smärtbehandling.
Min dotter Emmy kom hit för att titta till alla hundarna när jag var iväg hela eftermiddagen.
 
Jag, som inte är någon vän av storstäder, lyckades fint ta mig fram med både tåg och stadsbuss. Allt gick smidigt och inga större missöden hände … tills jag var på väg hem …
Har ni någon gång råkat hälla ut en stor påse Malteser på ett tåggolv – ja då vet ni hur förvånade och lite roade alla människor på tåget ser ut. Deras miner när det plötsligt börjar rulla runt kulor vid allas fötter….
Ja, det här var väl mitt bidrag till att göra världen lite roligare den här dagen.
Samtidigt sparkar jag ingång min medverkan till att skriva blogginlägg som förhoppningsvis gör min värld lite gladare och sprider lite mer kärlek …  #HappiChallenge
 
Min kväll avslutade jag med det underbaraste bad i världen … eller ja, i alla fall i Gyllebo just nu.
Lite ljus, doftrosor och min ljudbok i högtalaren.
 
Dagens tänkvärda ord:
Var rädd om dig så att du
även orkar i långa loppet.
Tillåt dig själv vila ibland.
 
Det hoppas jag att ni gör. Vilar och tar hand om er.
Att vila behöver inte betyda ”sova”. Vila kan vara att ”bara vara” också.
På mig väntar jobb och arbete idag, men jag varvar med små stunder av sånt som gör gott för själen.
Må gott alla.
Kram Annika
 
p.s innan ni lämnar mig och min sida, så får ni gärna trycka på det lilla hjärtat (gilla) Tusen tack och kram igen.
 
 
 
 
 

Ljuvliga pasteller Läs mer »

Kvalitet från 70-talet.

Hejsan.
Jag tycker om när det ser lite ombonat och trevligt ut. Även på vår veranda.
Just nu har jag en gammal plastmatta liggande där. Och då kan man verkligen tala om gammal.
Den här mattan har hängt med mig ända sedan jag var barn i början av 70-talet. Det är kanske inte den mest trendiga och finaste mattan i världen, men jösses vad den väcker härliga minne hos mig. Rena nostalgikicken.
 
När vi nu pratar om kvalitet på min 70-tals matta, så får jag väl visa er motsatsen på vår Kärcher högtryckstvätt.
Inte mycket kvalitet på de här hjulen. Men min man är då inte rådlös….
 
 
Jag och hunden Johnny startade den här veckan med en ljuvlig joggingtur. Det är den bästa starten jag kan få på en måndagmorgon. Just den här måndagen så gick det lite lättare och lite fortare. Kanske för att jag hade mina nya, snabba springbyxor från Ullared på mig!?
 
Allt är nu klart för att kunna flytta vår lilla vedbod till sin nya plats på tomten. Stefan har nu gett sig på markarbetet för det nya husprojektet. Oj, vad det ska bli spännande.
 
Eftermiddagen bjöd på ljuvligt väder med ljumma vindar och solsken. I trädgården kan man nästan se hur allting växer och frodas just nu.
Julrosorna liksom vänder sina ”ansikten” mot solen, fast jag tycker nästan att de är lika vackra bakifrån.
 
Lilla valpen Lykke var alldeles vild av vårkänslor och katten Felix hade nog också lite pirr i kroppen den här måndagen.
 
Så har jag äntligen bestämt mig och gjort det där ”klicket”. Klicket som bekräftar beställningen på min flygbiljett. I juni kommer jag att åka och hälsa på min äldsta dotter i Canada. Oj vad jag längtar!!
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Lever jag verkligen,
eller lever jag bara?
 
Jodå, jag känner mig i högsta grad härligt levande.
Hoppas ni alla också känner av livet och lever det precis så som ni själv vill och önskar.
Ha en skön tisdag.
Kram Annika
 
 
 
 
 
 

Kvalitet från 70-talet. Läs mer »

Söndagar bör gå i snigelfart.

Hej och gomorron hörrni.
Ja, det tycker jag om – när söndagar tuffar på lite sådär lugnt och sakta. Helst utan egentligt mål och mening för dagen. Allt ska gärna vara lite sådär oplanerat. Precis så blev min söndag.
 
Fast det är klart, jag började som alltid med min skogstur med hundarna. Och den obligatoriska selfien såklart.
Vädret var milt, men grått och lite duggregn.
 
Här hos oss älskar vi äppelmust. Min man Stefan är född i Kivik och då har han nog fått det lite genom modersmjölken tror jag. Vi brukar i alla fall ha flera flak must på lager här hemma, men nu gapade förrådet tomt.
Därför passade vi på att köra till musteriet.
Har ni vägarna förbi Österlen och Kivik, så är musteriet absolut värt ett besök.
(helt osponsrat inlägg, direkt ifrån hjärtat)
 
Utanför Vitemölla kom en ensam fiskare i sin lilla eka.
Det var en så vacker bild, med båten och alla måsarna som kretsade runt för att roffa åt sig lite fiskrens.
 
När vi tittade efter lite närmre, såg vi att det var en känd Österlenprofil. Vi stannade då såklart och köpte några fina torskar av honom.
 
 
Färskare fisk än så här, ja det kan man nog inte få!
Så är ju torsk så himla gott.
 
I Kivik bor min svärmor Karin. Vi stannade till och såg om henne.
Lite papper skulle fyllas i.
Söta lilla Karin.
 
Även om vi hade bilen full med torsk, så var det bestämt att vi skulle äta grillat på kvällen.
Två av mina älskade döttrar kom hem, och då är det alltid lite extra fest här hos mig.
Stefan skötte köttet och grillen, jag fixade med dukning, potatisgratäng och allt annat som ska till för en grillbuffé i riktig Gylleboklass.
 
Efter maten la sig lugnet i stugan igen.
Amanda, som är utbildad hudterapeut, pysslade och sminkade Emmy.
Hundarna mös.
Och jag – jag fortsatte i min snigelfart!
 
Dagens kloka ord:
En klok gammal uggla satt i en ek.
Ju mer han såg desto mindre talade han,
desto mindre han talade ju mer hörde han.
Varför är vi inte lite mer som den gamla
kloka ugglan?
 
Snigeln har ”slemmat” sig vidare och jag, jag sparkar igång en ny vecka.
Hoppas ni alla får en bra måndag.
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 
 
 
 

Söndagar bör gå i snigelfart. Läs mer »

Jag älskar grodor!

Hej hej
Jag kanske har sagt det förut!? …
Jag bara älskar grodor. De är så ljuvliga tycker jag.
Den bästa symbolen för hoppfullhet. Och så länge man har hoppet kvar, så finns det framtidstro tycker jag.
Den här lördagen mötte jag min absoluta favoritgroda!
 
Min lördag började som alltid. Ut i naturen. Kanske hörs det trist och enformigt. Men aldrig någonsin blir jag uttråkad.
Min lördagsmorgon bjöd på en magisk upplevelse. Jag stötte på årets första snigel, och om jag tittade efter lite mer noggrant så kunde jag se att överallt hade det börjat slå ut lite gröna knoppar. Ramslöken växte grön och frodiga i sin backe. Två tranor spatserade i hästhagen vid våra postlådor.
 
Den första lilla vätterosen kikade fram ur löven och i det blanka vattnet simmade ett vitt kärlekspar – herr och fru Svan.
 
 
Alla scillorna lyste blått där de växte mitt ute i skogen och blåsipporna stod lika trotsigt i sin backe utan både strumpor och skor.
 
 
Sedan var det full rulle. Stefan satte igång med alla högtryckstvättar han kunde uppbringa. Han skurade och tvättade så det stod härliga till.
Min dotters lilla hund, Snowie, var också här hos oss denna helgen för att bli passad. En hund mer eller mindre, ja det har liksom ingen betydelse här hos oss.
 
Vi var på plantskolan och köpte lite växter till spaljéen som Stefan byggt. Det blev lite olika clematis, en kaprifol, bokharabinda och såklart lite murgröna.
Min blogg är fri från reklam, men jag vill ändå gärna slå ett slag för vår lokala trädgårdshandel i Tågarp. Underbara produkter och suverän hjälp!
 
 
Sedan var det dags för första gräsklippningen tyckte jag. Det var då jag stötte på den underbara lilla lövgrodan mitt på vår gräsmatta. Ja, jag älskar alla dessa grodor som finns här i Gyllebo. Alldeles särskilt älskar jag just den knallgröna lövgrodan med sina söta små sugfötter.
Han fick agera fotomodell för en stund, innan jag bar iväg honom in på säker mark igen.
 
På kvällen gick jag till det lilla kärret i ekskogen. Det är där de andra sorters grodorna brukar ha sin parningslek någon gång i maj.
Vårvärmen hade kanske lockat ingång grodorna redan, för överallt fanns deras ägg i det grunda vattnet.
 
En ljuvlig dag! Och så länge det finns liv så finns det hopp.
 
Dagens citat:
Stå upp för dig själv och
stå på dina egna ben
men se till så att du inte
trampar på någon annan.
 
Ja, det är så sant, och särskilt inte på små grodor.
Jag hoppas ni alla får en skön söndag med massor av energi.
En stor kram
Annika
 
 
 
 
 
 
 

Jag älskar grodor! Läs mer »

18 grader varmt och vitsipporna slår ut.

Hejsan.
Åhhhh så underbart…. Igår var det nästan sommar …. fast bara nästan förstås.
Det var 18 grader varmt på eftermiddagen och som popcorn poppade de upp, de underbara små blommorna.
Viitsipporna är här nu!
 
 
Såklart kunde jag inte låta bli att plocka in en liten bukett i köket.
Det måste ha något med åldern att göra, för ju äldre jag blir, desto mer älskar jag blommor.
Är det tantvarning på mig nu?
 
Min förmiddag blev inte riktigt som jag planerat. I fyra timmar satt jag i telefon med Telia och försökte reda ut varför våra e-mailadresser försvunnit …
Jaja, en springrunda hann jag med på morgonen. Med min snabbaste springfrisyr och min nya löparväst på, den som jag köpt på Ullared, så gick rundan som en dans.
6 km
 
 

Vårt nya byggprojekt går så sakta framåt. Platsen där vår vedbod ska ställas är nu nästan färdig.
Det ska bli spännande att se hur lilla boden kommer att passa här.
 
Är det fredag så ska man ju städa … eller man kan göra det om man har lust.
Den här fredagen fanns det gott om energi. Jag tog tag i badrummet och Stefan började med trallgolvet.
Det går liksom lite lättare när solen strålar och man kan pausa i solen mellan varven.
 
 

 

Det finns nog inget skönare än att tassa ut i vårvärmen, vända nästippen mot solen och bara njuta en stund.
 
Mina middagsplaner gick i stöpet, så jag fick tänka om. Vi plockade istället fram korv och bröd ur frysen.
Med en rejäl laddning ”Heta Kalle” är grillad korv i det närmaste en delikatess.
”Heta Kalle” är ett tillbehör som består av hackad gul lök, ketchup, några droppar tabasco och svartpeppar.
Mmmmm …. en helt ok fredagsmiddag om ni frågar mig!
 
 
Så måste jag tacka … Bloggportalens jury.
Av en hel massa bloggar som finns i Sverige just nu, har jag blivit utvald till en av 50 , som är värda att kika in hos.
Det tackar jag för!
Jag hälsar alla, nya som gamla läsare, välkomna till mig.
 
 

Dagens citat:

Jag har inga kloka ord
att ge idag … bara en super
stor KRAM.
 
Idag är det den första april och jag hoppas att både jag och ni slipper att bli allt för grundlurade.
Att luras är inte riktigt min grej.
Ha det gott och en stor kram
Annika
 
 

18 grader varmt och vitsipporna slår ut. Läs mer »

Rulla till toppen