Hej hej
Jag kanske har sagt det förut!? …
Jag bara älskar grodor. De är så ljuvliga tycker jag.
Den bästa symbolen för hoppfullhet. Och så länge man har hoppet kvar, så finns det framtidstro tycker jag.
Den här lördagen mötte jag min absoluta favoritgroda!


Min lördag började som alltid. Ut i naturen. Kanske hörs det trist och enformigt. Men aldrig någonsin blir jag uttråkad.
Min lördagsmorgon bjöd på en magisk upplevelse. Jag stötte på årets första snigel, och om jag tittade efter lite mer noggrant så kunde jag se att överallt hade det börjat slå ut lite gröna knoppar. Ramslöken växte grön och frodiga i sin backe. Två tranor spatserade i hästhagen vid våra postlådor.





Den första lilla vätterosen kikade fram ur löven och i det blanka vattnet simmade ett vitt kärlekspar – herr och fru Svan.




Alla scillorna lyste blått där de växte mitt ute i skogen och blåsipporna stod lika trotsigt i sin backe utan både strumpor och skor.



Sedan var det full rulle. Stefan satte igång med alla högtryckstvättar han kunde uppbringa. Han skurade och tvättade så det stod härliga till.
Min dotters lilla hund, Snowie, var också här hos oss denna helgen för att bli passad. En hund mer eller mindre, ja det har liksom ingen betydelse här hos oss.



Vi var på plantskolan och köpte lite växter till spaljéen som Stefan byggt. Det blev lite olika clematis, en kaprifol, bokharabinda och såklart lite murgröna.
Min blogg är fri från reklam, men jag vill ändå gärna slå ett slag för vår lokala trädgårdshandel i Tågarp. Underbara produkter och suverän hjälp!





Sedan var det dags för första gräsklippningen tyckte jag. Det var då jag stötte på den underbara lilla lövgrodan mitt på vår gräsmatta. Ja, jag älskar alla dessa grodor som finns här i Gyllebo. Alldeles särskilt älskar jag just den knallgröna lövgrodan med sina söta små sugfötter.
Han fick agera fotomodell för en stund, innan jag bar iväg honom in på säker mark igen.





På kvällen gick jag till det lilla kärret i ekskogen. Det är där de andra sorters grodorna brukar ha sin parningslek någon gång i maj.
Vårvärmen hade kanske lockat ingång grodorna redan, för överallt fanns deras ägg i det grunda vattnet.






En ljuvlig dag! Och så länge det finns liv så finns det hopp.
Dagens citat:
Stå upp för dig själv och
stå på dina egna ben
men se till så att du inte
trampar på någon annan.
Ja, det är så sant, och särskilt inte på små grodor.
Jag hoppas ni alla får en skön söndag med massor av energi.
En stor kram
Annika
