spontanbesök

Alltid ett val.

Hejsan.

Jag tycker att man själv alltid har ett val. Ett val i hur man väljer att tolka livet.

Antingen kan jag sätta mig ner och gråta över livets orättvisor. Jag kan välja att sura över att ingen av mina egna barn hade möjlighet att komma och fira min födelsedag det här året. Eller så kan jag istället välja att tänka på dagen då de oanmälda bullrade in genom min dörr här hemma i Gyllebo.

Jag väljer att vara bli jublande glad över den där lördagsmorgonen då ett helt glatt gäng kom hit med en påse färska bullar från Norrmans bageri.

Jag väljer att glädjas över den underbart härliga morgonen, då jag fick rota djupt i kylskåpet för att få ihop till en lyxig frukost. Fast det förstås, det behövs inte så mycket mer än smör när man har nybakta bullar på frukostbordet. Att få ett helt litet älskat gäng på en spontanfrukost det är ta mig tusan mera värt än ett kaffekalas för en femtiotreåring.

Vad jag kunde bedöma så var det mer än jag som blev himlastormande glad den där morgonen. Tre hundar fick också lite extra lyster i sina mörka ögon.

Kvällens citat:

Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser.

Och det är ju så mycket roligare att tolka saker till något positivt så långt det är möjligt.

Tips: På julafton kommer ungarna hit igen, och då ska vi ha en tävling om den ”bäst klädda” för dagen.  Jag har inte riktigt tänkt ut vad jag ska ha, men den HÄR hade varit fin tycker jag, även om Stefan nog gillat den HÄR  bättre. Pssst, den HÄR har jag beställt åt Stefan…

Ha det fint och kram från mig.

Annika

När vänner kommer och överraskar.

Hejsan.
Det här med stora kalas och bjudningar är inget som jag är bra på. Jag är helt enkelt ingen bra värdinna och ganska usel på det faktiskt.
Jag känner mig sällan nöjd med mina prestationer som kalasfixar, och mina egna fester ger mig mest bara ångest.
Men att få spontangäster det älskar jag. Vänner som kommer och överraskar och tar allting för vad det är hemma hos mig.
Precis så blev min lördag.
Älskade vänner dök upp och överraskad, och det blev en fantastisk eftermiddag.
Länge satt vi och fikade ute på tralldäcket.
Efter ett tag dök ytterligare vänner upp. Det var två grabbar, varav den ena var väldig badsugen.
Det var rysligt bra, för så fick Stefan en lekkamrat i poolen.
Jag hörde hur Stefan gick in i rollen som en stor farlig haj. Med största inlevelse gick han till attack mot den lille pojken som kämpade för sitt liv med svärdet i den lilla båten …
Det märktes tydligt att Stefans skådespelartalangar satt kvar efter den där sommaren då han och Stellan Skarsgård spelade in filmen Bombi Bitt i Kivik. En sommar för väldigt länge sedan då Stellan och Stefan var väldigt unga…. efter det gick de båda pågarnas vägar på tämligen skilda håll…
Efter de vilda lekarna i poolen fikades det lite till.
Tack fina vänner för en ljuvlig eftermiddag. Tack alla och envar.
På kvällen tassade jag runt i min torra trädgård.
Eftersom vi inte fått en droppe regn på säkert en hel månad var jag tvungen att vattna på de torraste ställena.
Rabatterna med de ledsnaste blommorna fick sig en skön dusch.
Vårt lilla fågelbord har en inredd ovanvåning, och där inne bor just nu en liten fågelfamilj. Det där lilla fågelhuset stör mitt öga med sin sneda ställning. Varenda kväll retar jag mig på det … Men det får helt enkelt stå sådär likt lutande tornet i Pisa, tills den lilla familjen är flygfärdig och ger sig iväg.
Det har varit så torrt nu så till och med Stefans trägubbar blir för hårda och torra att tälja på.
En dag såg jag en gubbe ligga och flyta i poolen.
-han är rent for torr å hår, jag ska si om han mjugnar litte au å ligga i vanned….
Trägubben skulle helt enkelt ligga där i vattnet för att mjukna så han blev lättare att tälja på.
Dagens citat:
Livet kan vara enkelt,
om vi låter det vara det.
Hissa flaggan och ha en skön dag.
Kram Annika
Scroll to Top