skördefest

Dags för skördefest.

Hejsan.
Förra helgen var det fest och jippo på hela Österlen. Äppelmarknaden i Kivik såklart. Men även på andra ställen passade man på att ställa till med lite extra festligheter när vårt kära Österlen var målet för mångas besök.
Jag tog min fina lilla faster med mig på skördefest hos Mandelmanns.
Att det var hög tid för skördefest på Djupadal, det kunde till och med jag se. Äppelspaljeén dignade av knallröda äpplen och det var ett under att den orkade hålla upp den stora tyngden. Kålhuvudena var groteskt stora och skulle nästan kunna användas som sådana där stora träningsbollar att sitta på. Pilatesbollar tror jag att de kallas för.
Höns och ankor såg feta och fina ut där de yrade omkring längst bort i trädgården. Det var bara den lilla helsvarta ankan som såg smal och smärt ut. Nästan tanig. Kanske var den mobbad och utstött och fick inte lika mycket mat. Fast nej – hos Mandelmanns blir ingen mobbad – det måste vara den helsvarta fjäderdräkten som blev som en synvilla. Ja, det vet ju vartenda fruntimmer, att svarta kläder är smickrande för en rund figur.
På skyltar står det att man inte får klämma och trycka på frukt och tomater. Men hur skulle man kunna låta bli … impulsivt sträckte vi fram händerna för att försiktigt känna ändå. Alltså, alla dessa ljuvliga tomater.
Ingenstans smakar tomaterna så gott som här.
Lite överallt stod lokala försäljare och sålde saker. Äppelmust, fårskinn, begagnade böcker … Ja, helt enkelt lite av varje.
När min lilla faster började se trött och kaffesugen ut, då körde jag hem för henne till Komstad igen. Och efter en stadig kopp starkt kaffe återvände jag hem till mitt Gyllebo. Där satt Stefan med sitt gips i solen och väntade på mig. Klumpfötter kan inte följa med på Österlens skördejippo så han blev nog glad av att se mig igen.
Fylld av lusten att själv skörda, tog jag rätt på de sista chilisarna från mina egna plantor.
Skördetiden är en ljuvlig tid. Färgsprakande, stark och vacker.
Dagens citat:
Acceptera hur det är,
släpp det som var och
ha en positiv förväntan
på det som kommer.
Ha det gott och njut. Här och nu!
Kram Annika

Jag och Amanda åkte på skördefest.

Hejsan
Förra helgen var det full fart här på Österlen.
Den stora äppelmarknaden gick av stapeln i Kivik. Och så hade Mandelmanns sin stora skördefest.
Såklart körde vi bort dit en liten sväng. Såklart …
 Jag älskar ju att strosa där!
Speciellt för den här helgen var att det var en liten marknad där med lokala försäljare. Konsthantverk, växter och matprodukter. Alltihopa ekologiskt och miljövänligt såklart.
Jag och Amanda njöt för fullt av den otroligt vackra höstdagen. Solen sken och det kändes nästan sommarvarmt där på gården i dalen.
Mitt i trädgården stod Gustav och spelade på sin fiol tillsammans med en kompis. Han hade tagit en paus från sitt arbete för en stunds roligheter istället.
Så härlig musik som smälte in i naturens egna toner.
Jag och Amanda smög in i tomatdjungeln. Ännu finns det stora härliga tomater på plantorna där inne. Doften är starkare och djupare än någonsin.
Vi strosade vidare, ut i trädgården, där vi mötte de små ankungarna. Så himla söta.
Vi bestämde oss för att ta en liten lunch den här fina dagen i september.
Inne i caféet stod två av de vackra glasstatyetter som Marie och Gustav vunnit i kristallentävlingen. Jag kunde inte låta bli att undra lite var de hade den tredje och förmodligen mest prestigefyllda statyn. Såklart på hedersplats inne i sitt privata hem.
Borta vid kaffeluckan fixade Gustav med ett extra trappsteg så det skulle vara lite lättare för de med kortare ben att nå upp.
Överallt surrade bin runt och samlade in årets sista nektar.

Mätta och nöjda gick vi mot den överfyllda parkeringen uppe i backen.

Inte på hela sommaren har jag sett så mycket människor där på gården.
Mitt hjärta blir varmt av hur de så frikostigt bjuder på sig själv och sin underbara gård.
Jag och Amanda sa hejdå till de söta små griseknoarna och åkte hem till Gyllebo igen.
Där på skördefesten träffade jag en annan gullig lantbrukare. Gustav och Maries närmsta granne från Gamlegård. Han var där för att sälja sin egenproducerade rapsolja.
-”Har man en deppig dag så kan man gå hit till Gustav och Marie, vips är man på gott humör igen … det går liksom inte att vara deppig här”
Och det har han nog rätt i.
Jag har alltid älskat människor som vågar att bjuda på sig själv. Som Gustav och som Marie!
Tack för en fantastisk sommar ♥
Dagens citat:
Medmänslighet är
min favoritsuperkraft!
Hoppas ni får en fin lördag.
Kram Annika
Scroll to Top