röda tulpaner

När jag bara ser rött.

Hejsan
Skam den som ger sig.
Ja, att fånga den skygga domherren så det blir vackra bilder, det är inte det lättaste, har jag fått erfara.
Så fort jag sett skymten av något rött därute vid fågelbordet har jag snabbt jagat iväg efter min kamera. Lika kvickt har den vackra domherren med sin fru, gått upp i rök och bara försvunnit bort.
Men skam den som ger sig.
Vårt fågelbord har varit fyllt till bredden av alla andra underbara fåglar. Den närsynta bofinken Knut och den stentuffa stenknäcken Sten.  Det är några av alla de gäster jag haft här.
De är alla så väldigt fina, men jag har mest haft ögon för rött …
Och till sist så fick jag fånga honom på bild ändå! Den vackraste av dem alla. Den röda domherren.
Något annat rött som ännu står här i stugan, så vilt och glatt, är den röda tulpanbuketten.
Den är så ostyrig och kaxig den där buketten, så jag blir bara glad av att se den.
Dagens citat:

”Du kan inte alltid kontrollera vad som händer omkring dig,

men du kan ha kontroll på vad som händer inom dig.”

Ha en härlig dag och tack för att ni hälsar på hos mig.

Kram Annika

Ett nybakat pass och en tulpanbukett precis i min stil.

Hejsan
Jag brukar unna mig en blomsterbukett när jag är och storhandlar i slutet av varje vecka. Det är som en liten belöning och något att njuta av när helgen kommer. För mig som jobbar hemma känns det lite extra bra att göra några små saker som signalerar helg, för att markera skillnaden.
Asså den här veckans bukett gick verkligen i stil med mig själv känns det som. Spretig, vild och glad var den.
Fast jag lät plasten sitta kvar länge runt blommorna och verkligen försökte få styr på de där knallröda tulpanerna, så ville de liksom bara flyta ut över hela bordet. Som i en vild glad dans.
Nu är jag redo!
Ja, jag har ett helt nybakat pass i mina ägor nu. Men oj som jag skrattade. Hur knasig ska man egentligen se ut på de där passen nuförtiden.
Mitt förra pass går ut i sommar, och det är jag ganska glad över att slippa nu. På det var jag extremt lik en kvinna som heter Annika Östberg. För er som aldrig hört talas om henne så har hon suttit dömd i USA på livstid för ett dubbelmord … Ja, varje gång i passkontrollerna var jag lite orolig över att de skulle ta fel på mig och henne …
Nu har jag alltså ett nytt … men jag ser lika rolig ut på detta. Min plan var att efterlikna Mona Lisa, för det är typ så mycket man får dra på smilbanden på de här passfotona. Jag blev inte det minsta lik någon vän Mona Lisa, utan jag ser mest nödig ut …
Jaja … har jag tråkigt någon dag, så kan jag alltid plocka fram mitt pass och muntra upp mig själv.

Att ha ett pass med lång giltighet är alltid bra. Det stundar små resor snart för mig…

Och har jag tur så hinner jag även hälsa på min underbara dotter i Canada i år, utan att Stefan ska gå och bli dödligt sjuk så alltihopa får ställas in. Om det kan man läsa här.
Min plan är att vi kanske ska resa iväg på något kul till hösten, han och jag … Afrika … men den som lever får se …
Min lilla Emmy och kompisen Matilda är föresten just nu på Bali i Indonesien.
Gottegrisar. Efter det bär det tillbaka till Australien igen och mer jobb.
Dagens citat:
Jag skulle för allt i hela
världen inte vilja förändra
mina barn.
Men jag skulle bra gärna
förändra världen en smula
för mina barn.
Ha en skön dag, tack för att ni kikar in här och kram från mig.
Annika som är redo för äventyr.
Scroll to Top