Svanarna satte nog morgonkaffet i halsen.

Hej.

Om det nu vore på det viset att svanar brukar samlas och dricker en slurk kaffe på morgonkvisten tillsammans, så fick den aktiviteten den här morgonen i så fall ett abrupt slut.

Det var en riktigt kall morgon som vi tagit vårt morgonbad tillsammans, jag och Tina, och sedan sett solen gå upp vid bryggan.

När vi druckit upp allt vårt goda ingefärste, så släkte vi marschallerna och traskade vidare längs med sjökanten.

Glatt babblande om allt mellan himmel och jord vandrade vi på, för att bara tystna när vi andades eller när ekorrarna skulle få säsongens sista hasselnötter.

Det var mitt i vårt ivrigt pladdrande som jag plötsligt fick syn på den vackra vyn framför mig. Det var hela ”tjocka släkten Svan” som samlats där ute på isen. De vackra fåglarna stelnade till när de hörde oss på långt håll. Jag kunde se hur deras smala svanhalsar förlängdes flera tum rakt upp i luften, innan de under ett vilt, skräckslaget läte for iväg över vattenytan för att så fort som möjligt lyfta upp i skyn.

Attans också, tyckte vi, som så gärna önskat få med dem alla på en vacker film.

Så har det varit dags för lilla hunden Lykke att gå till tandis. Hennes tandstatus var inte alls så eländig som hunden Mollys, och det var ju skönt. Men lite trött och tilltufsad var hon allt resten av dagen min lilla ”Lykkebebis”,  så hon fick ha väldigt mycket extra kärlek hela hållna dagen. Nu känns det så bra att båda hundarna har rena fina tänder som inte ska plåga dem på länge.

Dagens citat:

Igår skrek jag ”KOSSA” till en kvinna på cykel. Hon svarade genom att ge mig långfingret. Sen brakade hon rakt in i kossan jag varnat för. Jag försökte i alla fall!

Man ska vara försiktig med att dra förhastade slutsatser av allt man hör.

Ha en fin dag.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

2 reaktioner på ”Svanarna satte nog morgonkaffet i halsen.”

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top