Svalkan i skogens skugga och småkryp överallt.

Hejsan.
Den sista tidens värmebölja tycks ha väckt upp vartenda småkryp i naturen nu. De enda som verkligen inte gillar det torra vädret är alla sniglar. De förhatliga mördarsniglarna … fast de kan gärna hålla sig borta tycker jag.
Men de ligger nog bara och bidar sin tid – när regnet kommer är de tillbaka med full styrka.
Fast tills dess njuter jag av allt surrande och alla vilda sommarblommor.
Något vi nu istället har massor av här hos oss är larver i olika färg och form. Även om jag egentligen tycker om de små gulliga larverna, så gillar jag inte att de käkar på min blommor. Lite hatkärlek får jag nog säga att vi har till varandra, larverna och jag.
Alla dessa härliga skogsblommor.
En sort som alltid väcker minnen hos mig, det är de opretentiösa humleblomstren. De är så anspråkslösa och försynta, men ack så vackra för den som verkligen böjer sig ner och granskar dem.
Som barn så kallade vi dessa blommor för ”kopatta-blommor”. Förmodligen kom det ordet sig av att kronbladen på blomman i ett visst stadium liknar juvret på en ko.
Om man tar sig tid och för en stund sätter sig ner på knä i gräset, så får man träffa på en massa olika kryp när man är i skogen. Det går inte att stå still för länge i skuggan, då äts man nästan upp av elaka myggor.
När det nu varit så varmt så har skogen gett en behaglig svalka. Jag och hundarna har i rask takt vandrat på i trädens sköna skugga. För några som också tycks trivas det här året, det är som sagt myggen och de hinner ikapp så fort man står stilla.
Dammet yr runt våra fötter och det märks att vi inte fått något regn på länge. Mina nyputsade kängor har åter fått sin härligt använda touch.
När jag sänker blicken ner för att ta min bild, så ser jag den lilla snokungen som fått sätta livhanken till. Här nere vid sjön trivs snokarna och varje år ser jag många av dem överkörda på vägen,
Det är så härligt här nere vid sjön. Jag blir glad och lycklig av det glittrande vattnet, de vita båtarna och den magnifika naturen.
Tacksam, för att kunna vandra här varevigaste dag.
Dagens citat:
Det kommer en dag
då jag inte längre kan
göra detta …
idag är inte den dagen.
Jag njuter av det jag har, det jag kan göra och det som är i detta nu. Allting kommer att förändras, det gör det för oss alla. Det är egentligen det enda vi kan vara säkra på.
Ha en fin dag och kram
Annika
Dela gärna

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen