Hejsan.
En dag på sportlovet passade jag på att träffa ett efterlängtat litet gäng. Det var en kär vän till mig och ett par söta barnbarn. Vi hade bestämt att ses vid Christinehofs slott.
Det var en solig men ganska kall eftermiddag som vi träffades. Vi startade med en liten promenad runt slottet.
Att det kära gamla slottet blivit tämligen chanserat med åren, det var vi helt överens om. För nog hade fasaden behövt en rejäl uppfräschning.
Har man fika med sig i ryggsäcken så måste man såklart fika ganska så omgående. Vi valde att ta plats framför huvudentrén på slottets trappa. Där satt vi sedan och mös i solskenet. Vi åt nybakade kakor, tjejerna drack varm choklad och mina hundar skällde ut andra besökare som om vi ägde stället.
Sedan var vi såklart tvungna att promenera ner om till Skoghem och vända.
Tjejerna lyssnade uppmärksamt på att jag minsann bott i det stora huset när jag var i deras ålder. Minnen från mitt barnkalas där på gräsmattan skrattade vi gott åt, innan vi traskade vidare på den hala stigen.
Dagens citat:
Tidigare var jag rädd för att människor skulle säga: ”vem tror hon att hon är”. Nu har jag modet att stå kvar i mig själv och säga: ”det här är den jag är”.
Ja man får helt enkelt vara som man är.
Kram Annika
(ovanstående bild, Christina Tånnander)