Hejsan.
Vi har haft fantastiskt fina dagar här på Österlen. Såklart har jag då varit på spaning efter våren.
Så fort solen kikade fram och vi kom ut på öppna fält hörde jag det första vårtecknet. Lärkan som varit här ett tag och som vi kunnat njuta av i några veckor redan. Så ljuvligt.
Men så hörde jag något annat. Det var de första tranorna. Jag bara älskar när de är tillbaka. Här hos oss i Gyllebo har vi några stycken som håller till varje år. Fåglar som är så fantastiska, både att få se och höra.
I dikeskanten på Slottsvägen växte små tuvor med snödroppar. Vinterblommor som får oss människor att längta efter sol och värme.
Grinden intill kohagen stod inbjudande öppen. Snart är de tillbaka här igen, de härliga kossorna. Djur som gör mig glad.
På ett ställe i Gyllebo bildas det alltid två små sjöar på vardera sida om vägen. Ofta är där högt med vatten på våren, men i år är vattenståndet betydligt lägre. Betyder det att vi behöver mera nederbörd kanske.
I minnet drog jag mig tillbaka till sommarens härliga bilder härifrån.
Såklart var jag tvungen att titta till blåsippan som växer i en slänt vid sjön. Än såg den lilla blomman ut att sova hårt. Men när jag kikade långt ner bland löven så såg jag den. Den första lilla ludna blåsippeknoppen.
Det är allt bra härligt att vara en vårspanare!
Dagens citat:
Mitt i vintern lärde jag mig slutligen att inom mig finns en oövervinnlig sommar.
Jag tycker inte om människor som pessimistiskt säger att ”nej det är inte lönt att njuta av våren ännu, för det kommer säkert mera snö” …
Jag säger: Njut av vädret precis varenda dag, och går det så ta ut så mycket glädje ni bara kan i förskott. Att ha varit glad i onödan kan väl aldrig vara fel! Och blir det snö, njut så mycket ni kan av det också. Det är ju det dom är meningen med livet.
Kram Annika
