Kära Blogg.
Idag var det meningen att jag skulle åka på bakparty hos en kär vän i Ilstorp. Stefan skulle vara hemma och mysa och se efter våra djur under tiden. När vi vaknade kunde jag se att Stefan var blekare i ansiktet än ett nymanglat lakan och hade jätteont i magen. Njursten! Det är ett mög med njursten kan jag tala om. Inte vågar man lämna sin make i det skicket, så det var bara att lämna återbud. I skrivande stund ligger han på soffan och mår en aningens, aningens bättre.
Så har vi fått en ny familjemedlem. Hon heter Twist, men arbetsnamnet lutar åt att bli Molly.
Hon är en pomeranian och en riktig liten buse. Hon äter allt möjligt skit som hon hittar. Man kan säga att hon och Johnny har samma hobby – bajsätare. Idag åt hon en stor torkad snigel till exempel. Vi får se vad det kan bli av henne. Min förhoppning är att hon blir en duktig spårhund. Varmt välkommen till oss är hon.
Idag är det exakt 6 år sedan vår älskade Leo åkte till djursjukhuset, där han dog dagen därpå. Älskade fina djur – tiden går allt för fort.
Dagens ord.
”Det du känner, känner bara du. Det du upplever, upplever bara du. Oavsett vad andra tror de vet.”
Och med en bild på mig och lilla underverket säger jag kram och Hejdå Bloggen.
