Mitt December 2017
… har varit ljust och vackert … i alla fall i mitt sinne. Vad vädret beträffar så kan det nog omöjligt bli mörkare och tråkigare såhär på årets sista månad. Visserligen har jag sett till att ta tillvara alla de solglimtar som trots allt bjudits.
Mitt december har varit fyllt av julbestyr. Även om jag valt bara det jag själv tyckt varit roligt, så ligger ett visst mått av trötthet nu över mig. Det har varit tufft att både jobba full tid och stå för marktjänsten helt ensam då stackars Stefan fått ligga med foten i högläge mest hela tiden.
Mitt december har varit längtan efter mina närmsta (ja jag vet, jag är lite tjatig om det där) men det har lättat litegrann nu, om man jämför med i november. Då mådde förfärligt dåligt, vilket jag för stunden aldrig någonsin skulle erkänna såklart… jag är en krigare och då är det bara framåt som gäller!
Mitt december har även innehållit en förlust, en sorg av att ha mist en älskad släkting på självaste julafton. Mitt fjärde adventljus kommer jag för alltid, varje år framöver att tända för min fina gudfar ♥
Men mest har Mitt December varit fyllt av stor tacksamhet och tillfredsställelse över alla små gyllene vardagsögonblick. De där små sakerna som i slutändan egentligen är det stora …
Nu hälsar jag Januari 2018 välkommen in i mitt liv, och jag har stora förväntningar på snöstormar, trafikkaos och spänning. Så hoppas jag såklart att min käre Stefan blir helt frisk snart.
Note to myself: Så fort det blir någorlunda varmt igen ska jag inleda min tillvänjning för att bli nybörjare i vinterbadning 2018…. kanske …. eller så utmanar jag ett tips jag fått … lär mig gå på lina!
Kram på er alla
Annika