Man blir glad av Gustavs grisar.

Hejsan.

Den där dagen då jag blev så in i bombens arg och ledsen över människors hänsynslöshet mot moder jord och vår natur. Den dagen blev jag glad igen när jag mötte Gustavs grisar.

Det är en enastående natur där vid Forsemölla som förtjänare att tas om hand med största respekten.

Att njuta av den annalkande våren på den här platsen är som en gåva.

Jag tycker att om man inte kan sköta sig och städa undan efter sig så borde man istället styra sin kosa till Måsalycke. Måsalycke är Österlens kända gamla soptipp, som numera är en fin återvinningsstation. Dit kunde man åka och ha sin picknick tycker jag.

Ja det var en massa arga tankar som cirklade i mitt hjärnkontor den där morgonen, men så kom jag in i Mandelmanns hagar och genast rann ilskan bort.

Inte kan man vara ilsken när man möter Gustavs glada, nyfikna grisar.

Alla hundarna blev också lite gladare och mer uppspelta efter mötet. Men vem blir inte glad över att möta grisar?

Det är med blandade känslor jag skriver och rekommenderar den här ljuvliga platsen. Samtidigt som jag vill att alla människor ska få uppleva den här bedårande naturen, samtidigt blir jag så rädd att naturen inte kan ta emot så mycket människor.

Så snälla ni, visst kan vi hjälpas åt att hålla skitgrisarna i öronen. Ja och då menar jag de som går på två ben.

Dagens citat:

När jag var liten skulle vi inte skolka för att rädda jorden utan vi skulle skolka för att hela världen skulle HOPPA samtidigt så hela jorden skulle fuckas.

Jag har också varit ung och dum och skräpat ner. Jag har också gjort gjort huvudlösa saker som definitivt inte varit till gagn för varken jorden eller naturen. Men jag är inte sämre än jag kan ändra mig och bättra mig. För det kan alla.

Ha en fin lördag och kram.

Dela gärna
  • 73
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *