Kära Blogg
Vi har haft fantastiska augustikvällar med ljumna vindar och vackra solnedgångar.
Man kan känna i luften att hösten är på väg, hur allting gör sig redo för vila. Det är skönt. Jag gillar hösten.
Stefan, jag och hundarna njuter av stilla kvällsvandringar… ja, för till min häpnad har gubben min frivilligt och helt utan påtryckning följt med ut i sommarkvällarna.
Mina blommor från Åbergs Trädgård har kommit i jorden. En liten blekgul variant av min ”Lena-blomma”. Den där som jag tycker så mycket om eftersom den är så skir och fin och eftersom jag fått den av just min älskade kusin Lena. Även en liten buske med gula blommor hade fått följa med från Åbergs. Det var en vinterhypericum.
Hibiskusen som jag fått av min älskade moster och kusin har också börjat bekänna färg nu. Röd som blodet och kärleken kommer den att bli.
Men inget är som mina morgonvandringar. Underbara.
Jag och hundarna. Ensamma. Jag lite sorgsen. Johnny också lite sorgsen. Och lilla ”Molly retsticka” – som en kontrast till vår melankoli.
Så tänkte jag pigga upp lite med Emmys favoritcitat:
Den som lägger sig med kli i gumpen
vaknar upp med illaluktande finger.
Kram och Hejdå Bloggen
