Höstens eld.

Hejsan.

Jag njöt ju för fullt av den där sista glödande höstmorgonen.

Jag njöt av den glödande skogen med alla dess varma färger.

Men trots att ingenting kan mäta sig med höstlövens skönhet, så njuter jag lika mycket av de kala grenarna och det ljus som nu öppnas upp mer och mer när inga löv kan skymma längre.

Nog finns skönheten i allting. Man ska kanske bara stilla sig och försöka se det vackra.

Det vackra finns där när man minst anar. Två rådjur vid grannens tomt var bedårande, om jag bara lät bli att tänka på alla rosenknoppar de mumsat i sig tidigare under året.

Vacker på sitt eget sätt är också den blomsterbukett som jag köpte för tre veckor sedan. En bukett som för ganska länge sedan vissnat ner och torkat, men som inte riktigt vill släppa taget. Inte kan man kasta bort något med liv i och som fortfarande är vackert i ena kanten.

 

Dagens citat:

Nu brinner höstens eld långsamt längs skogen och dag efter dag faller och smälter de döda bladen.

~William Allingham~

Någon har sagt att hösten är lika glädjefylld som ett för tidigt slut, fast jag vet förstås inte om de alltid är så glädjefyllda egentligen – för tidiga slut. Men hösten är det, om vi väljer att se allt det vackra!

Kram Annika

Dela gärna

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top