Hösten levererar och svar på knutan i magen.

Hej
Jag älskar oktober månad. Allting är så vackert och stilla då.
Egentligen skulle jag behövt att städa mitt hem, sådär lite extra på vissa ställen.
Jag skulle fixat med gardinstänger och hängt upp nya gardiner – allt det som inte blev gjort efter vår stora renovering. Och nu har det redan hunnit gå 1,5 år … jaja – det blir nog av med tiden det också …
Livet i skog och mark skänker mig så mycket mer tillfredställelse.
En ljummen, lite regnig morgon tränade jag lite med mina hundar.
Platssittning på sten är en färdighet man måste kunna om man är hund och bor i vår familj.
-Sitt, stanna kvar och le in i kameran!
Naturen är så vacker nu på hösten.
Vilsam. Och jag känner att jag behöver det mer än vanligt i år.
Lite extra vila för hjärnan.
Knutan i min mage.
Jag har ju en knöl i min mage som den senaste tiden började besvära mig mer och mer.
Att få en tid på vårdcentralen skulle visa sig vara svårare än att som fjortonåring komma in på Tingvalla utan giltigt leg i slutet av 70-talet …
Nåväl, nu vet jag vad det där i min mage är. Det är ett inklämt bråck som gör så himla ont ibland, och då överdriver jag inte.
En doktor har slutligen undersökt det med ultraljud och förkunnade att det måste opereras.
Åhhh vad jag vill ha bort det där genast. För det är lite knepigt att ha ett bråck i magen och ett annat i ryggen. Alltid är det något av dem som har det obekvämt.
Kanske skulle jag ta mig namnet ”Annika Bråcket Olsson”…
(tack alla söta vänner, ni som hörde av er när jag skrev om knutan här i bloggen förra gången – det här är inget farligt, bara ont och lite svimningskänsla)
Ännu finns det blommor i min trädgård. Inte många, men i alla fall så jag får ihop till en vacker bukett.
Med de sista blommorna, lite tända ljus och något så otrendigt som mammas broderade duk – njuter jag av den ljuvliga tiden som är just, precis NU.
Dagens citat idag kommer från John Lennon:
När du strålar som vackrast
och ingen ser det, bli inte
ledsen.
För varje morgon bjuder solens
strålar det vackraste skådespel
och även då ligger större delen
av publiken och sover.
Är det så för er också? Att om man skulle få till håret på ett riktigt bra vis, så där så man känner sig lite finare än vanligt – ja då kan man väl ge sig tusan på att det regnar ute och man måste dra en gammal mössa över alltihop. När man sedan ska på tidernas fest så är det stört omöjligt att få rätsida på de bångstyriga lockarna ….
Idag kvittar det med både frilla och utseende för min del. Idag njuter jag bara av att vara – som jag är – det får duga.
Ha det fint.
Kram Annika
Dela gärna

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen