Hejsan på er alla.
Först av allt vill jag hälsa mina nya läsare välkomna hit.
Min blogg växer och jag blir så glad och stolt att ni vill kika in här.
Som det mesta i mitt liv, så har jag ingen direkt plan med någonting. Mitt bloggande blir lite som det blir. Lusten får driva och inspirera mig.
Och vill någon se och läsa om något särskilt – tipsa mig gärna.
I förra veckan grejade jag lite i min trädgård. Under fåglarnas matställe har det nu blivit en liten rabatt med höstens blommor. Just där var det ganska meckigt att komma till med gräsklipparen, så där växte bara upp en hög och ful grästuva.
Jag tror fåglarna nu blev nöjda med en lite stiligare bakgård nedanför sitt boende.
Jag satte min efterlängtade syrenhortensia. En lite limegrön färg som jag tyckte var urtjusig.
Såklart blev det en planta med anemoner också. Underbart vackra anemoner. Lika vackra bakifrån som framifrån. Och så en planta med blodröd silverax och lite annat gräs.
Jag älskar mina mossiga stenar. De ger känslan av vild skog och natur.
Hos mig behöver det inte vara helt perfekt. Inte alls. Såklart härjar jag efter ogräset, för annars hade kvickrot och kirskål tagit över allting här. Men det viktiga är att trädgården skänker sinnesfrid och njutning.
När jag köper blommor till tunnor och krukor på våren, så väljer jag ofta en del perenner istället för sommarblommor, som ju bara är slit och släng. De är visserligen dyrare, men man har dem kvar mycket längre.
Nu var det tid för dessa att byta plats. Ner i rabatterna i trädgården får de flytta, där de kan leva vidare år efter år.
Ibland glömmer jag om det är perenner eller vanliga ettåriga plantor. Jag brukar gräva ner allt som jag är osäker på … går det så går det …
Den första höststormen har dragit fram här i Gyllebo.
Jag och Andréa tog en tur i skogen och inspekterade stormskadorna. Nu går de förmodligen inte att jämföra med skadorna de haft borta i Florida och på det hållet förstås.
Dagens citat:
Risken att träffas av en blixt höjs om du ställer dig under ett träd, hytter med näven mot himlen, och vrålar: höststormar suger …
Kanske är det så … fast jag tycker egentligen att det är ganska mysigt med höststormar. Bara man vet att alla lösa pinaler är fastsurrade och förankrade. Att man vet att taket ligger säkert och att det inte kommer börja regna in. Att man har ved inburen och kan elda i kaminen. Att hundarna mår bra och inte är dåliga i magen, får racerbajs och måste ut en gång i kvarten.
När allt är iordning, då är det riktigt mysigt när stormen viner utanför fönstret.
Ha det fint.
Kram Annika
Ditt gladlynta kunniga arbete i trädgården uppmuntrar mig, då man annars lätt tappar gnistan av att trädgården vill slumra in för vintern och så vill man kanske inte titta åt den igen förrän det våras. Ja, visst finns det att göra. För en del år sedan klarade min finaste amerikanska blåbärsbuske inte frost som var värre än minus 5. Det blev jag varse. Så det blev till att skaffa en ny, och ombona den noga inför vintrarna.
Det känns alltid lite motigare att gå ut i trädgården vid denna tiden…. fast det är bara steget ut som är jobbigt. Oftast är det sååå skönt när man väl är ute.