Grusvägar och kvigor.

Hej hej.

Trots att det var både lite kyligt och en smula blåsigt igår kväll, så var det ändå en fantastisk försommarkväll.

Ett tecken på att våren är här på riktigt, det är när man skrapar och saltar våra grusvägar här i området. Vi hade fått nytt bärlager på de flesta vägarna i veckan, men inget vägsalt ännu. Kanske är det Putin som sett till så vägsaltet tagit slut, den mannen är ju skuld till mycket!

Ett annat säkert vårtecken, det är när korna släpps ut på grönbete i hagen. Igår såg jag de första svartvita kossorna. De såg så små och lite rädda ut. Jag tror att det var oerfarna kvigor som stod där i buskarna och tryckte.

Innan jag kom hem från min kvällsrunda så övergick himlen i en vackert orangelila färg.

Hemma i trädgården sprang katten Judith runt och verkade vara full av ystra vårkänslor.

Dagens citat:

Vad säger hjärtat – när jag blir tyst?

Vad säger kroppen – när jag blir stilla?

Att lyssna och känna efter ibland är ju tvunget.

Ha det fint, kram Annika

Dela gärna

2 reaktioner på ”Grusvägar och kvigor.”

  1. Jag gillar att fota kor de är så tacksamma står oftast så nyfikna och tittar, sen är det ju så vackra och ger oss gåvan, mjölk. Idag skiner solen redan över oss det tackar vi för.
    Skön söndag och var rädd om dig/MH

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen