Hejsan.
Den här konstiga våren som vi har i år… Jag känner så mycket tacksamhet för de guldkornen jag trots allt har i mitt liv. Ett litet barnbarn och en dotter som bor kvar på Österlen. De skänker mig så mycket lycka just nu.
En dag i förra veckan var vi på utflykt, Amanda, Scott och jag. I kanten av ett gult rapsfält såg vi en räv på jakt efter något ätbart.
Misstänksamt blängde den på oss när vi stannade bilen vid vägkanten för att knäppa några bilder.
Ganska snart lämnade vi den fina räven och for vidare mot Brösarp för att titta till mamma Ingrids grav.
Under tiden som jag planterade lite nya blommor kunde jag höra lille Scotts förtjusta babyskratt i bakgrunden. Det gör gott med glada barnskratt på en kyrkogård tycker jag. Det liksom jämnar ut allt. Sorgen blir mindre hård och skarp. Min mamma Ingrid hade älskat att veta att ett litet barnbarnsbarn låg där i gräset vid hennes grav och jollrade.
Dagens citat:
Låt därför livet bära med sig vad det vill, och låt mig vara stark nog att ta emot vad det bjudet. // Astrid Lindgren
Ha en fin dag och kram
Annika
