Ett kortelshuvud.

Hej hej.

Vad det där ordet ”kortelshuvud” egentligen betyder, det har jag inte den blekaste aning om. Men att där är fantastiskt vackert, det kan jag försäkra er.

Det var förra helgen då jag och Stefan var på vandring i nationalparken, som vi valde att ta stigen upp till det lite mindre kända Kortelshuvudet.

Det är bra när man vandrar i Stenshuvuds nationalpark, för där finns många ställen för trötta små ”gubar” och vovvar att vila sig på. Om man nu inte är rädd för att sitta på kalla stenar vill säga.

För just stenar är det gott om här. Stenar som ligger ”hullerombuller”. Stenar som är vackert uppbyggda till stengärde, och stenar som verkar vara uthuggna av mänskliga händer.

Vissa stengärde väcker frågetecken och förundran tycker jag. Vad har man haft det här till?

Längst uppe på Kortelshuvudets utsiktsplats är det sagolikt vackert. Härifrån ser man bort mot Stenshuvud i norr. Nedanför har man utsikt över Krivareboden som skymtas så fint i en liten glugg i växtligheten.

När vi hade kikat klart på allt som gick att kika på, så vandrade vi ner igen.

Trots att det var en ”fulgrå” februaridag så hade många människor valt att besöka parken den här dagen. Parkeringen var fylld med bilar. Det här är en underbar sysselsättning oavsett väder, så kanske kan det vara ett helgtips till just dig.

Dagens citat:

Ändra orden jag måste och jag borde, till: Jag vill och jag får!

Livet är så kort, så skippa några borde och några måsten. Det är så mycket viktigare med sånt man vill!!

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top