Kära Blogg
Så var det vanlig arbetsdag igen.
Mitt i byggröran har hela mitt lager av melittapåsar totalt försvunnet. Vi kokte kaffe som på första dagen som nygifta. Även då fattades det melittapåsar ute i stugan på Stockebo.
Det känns som om Moder Natur i år hoppar över våren och liksom går direkt på sommaren istället.
Sagolikt väder.
På Sjörröds lägerplats bor fortfarande ett konstigt folk. De bor i vita tält och går klädda i tjocka, färgglada, långa yllekläder som på Robin Hoods tid. Jag och hundarna smög nyfiket förbi där de bor och för en stund kändes det som om jag kastades tillbaka i tiden.
I slutet av mars ordinerade min doktor mig blodtrycksmedicin. De första tabletterna fick mig att tro att jag nästan hade hjärtinfarkt, därför blev de utbytta mot en annan sort. Den här nya sorten har gjort att jag svullnat upp i kroppen. Särskilt i händer och fötter, men även en massa kilo på vågen. När jag märkte att även mitt ansikte började att se konstigt ut – med en svullnad särskilt runt näsan, då var måttet rågat.
En sköterska ringde upp mig efter att ha konsulterat läkaren och sa att jag skulle ”sätta ut tabletterna en vecka” …. vad är det för språk? Var ska de sättas ut?
Jag tänker i alla fall inte ta ett endaste av dessa piller igen. Never again!
Till vårt nya skafferi har vi bestämt oss för att använda en gammaldags, charmig dörr med lite själ i. Jag tycker att det kan ge en fin brytning mot allt det nya. En blandning av terpentin och linolja ska på och nya dörrfoder runt om.
Vi njöt av kvällen vid poolen. En underbar dag, som gjord för ett dopp tyckte nog Stefan.
Dagens ord:
En osynlig tråd sammanbinder de som är avsedda att mötas, oavsett tid, plats eller omständigheter.
Tråden må sträckas eller trassla ihop sig, men den kommer aldrig att brista.
Kram och Hejdå Bloggen
