Kära Blogg
Jag har världens snällaste, bästa och klokaste veterinär. Den här dagen petade han in mig och Johnny i sitt annars fullspäckade tidschema före sin semester. Det vi båda först trodde var en tråkig klosjukdom, visade sig vid närmare granskning nog ”bara” vara en vanlig klofraktur. För att kunna studera Johnnys tassar var vi tvungna att söva ner honom lite lätt. Som vanligt blev han väldigt påverkad och resten av kvällen var han i det närmaste medvetslös. Den trasiga klokapseln är borta och tiden får utvisa om det kommer behövas antibiotika.
I fjor våras sådde jag några rosépepparkorn direkt från kryddburken. Två av dess frö grodde och är idag två små uppstammade träd. Jag toppar dem ibland, och då sprider sig en ljuvlig doft av rosépeppar i hela rummet.
Så börjar det äntligen bli ett beboligt kök igen. Alla saker är på plats.
Bättringsmålning och lite småfix återstår, men äntligen kan jag laga mat som vanligt igen.
Dagens citat:
Arbeta hårt mot ditt mål i tystnad
och låt resultatet föra oväsen.
Kram och Hejdå Bloggen
(jag har inte brutit foten, även om man kanske skulle kunna tro det)