Äntligen lite sommartemperaturer.

Hej hej

Strax före pingsten så kändes det som om sommaren kom på riktigt.

De senaste veckorna hade vi fått rejält mycket regn här i Gyllebo, och allting var så frodigt, friskt och grönt i skogen. Vägkanterna var översållade med vilda blommor, hundkex och körvel. I hästhagen växte smörblommorna höga och kraftiga. Regnet hade gjort nytta, och nu hade även värmen kommit.

När jag gick min runda med hundarna runt sjön, så passade jag på att plocka med mig en bukett med vilda sommarblommor. Finns det något som är vackrare egentligen?

Vid bryggan stannade vi till och bara njöt en stund av solen, värmen och den fantastiska dagen.

Vyn där vid bryggan gör alltid något gott med mitt sinne. Här kommer jag lite närmare mig själv. Det här är nog min bästa plats på jorden!

Så tänkte jag passa på att dela med mig av två boktips också idag. Först ut är en bok av Martin Österdahl som heter ”Parmiddagen”.  Den var spännande och lite oväntad.

Så har jag lyssnat på Tina Thörners självbiografi ”Livet i hundraåttio” som ljudbok. Den kan jag verkligen rekommendera att lyssna på. Med Tinas underbara värmlandsdialekt var det så inspirerande att höra om hennes fantastiska liv och allt hon fått vara med om. Tina är en väldigt cool tjej med så mycket klokskap och sunda tankar tycker jag.

Dagens citat:

Det är viktigt att ha förståelse för det faktum att bara för att man tycker olika behöver inte det nödvändigtvis betyda att den ena har rätt och den andra har fel.

Ha en fin dag.

Annika

Dela gärna

2 reaktioner på ”Äntligen lite sommartemperaturer.”

  1. Håller så med dig vad det gäller de vilda otroligt vackra blommorna som växer i vägkanten och i skog och mark.
    När min älskade bror skulle begravas för 11 år sen gick jag min runda på fyra km och plockade längs vägen blommor i olika sorter, de satte jag i en zinkspann det blev blommorna från mig och min man på hans väg vidare till den plats vi alla ska en dag, mycket passande med en spann han var bonde. Prästen sa det var den vackraste bukett han någonsin sett till en begravning men så klart udda i jämförelse med alla andra. Men varför ska man inte våga varför ska det alltid va tillrättalagt med mycket. Sen på hans kista la jag tomater och äpplen symboler för hans yrkesliv.
    Kram och skönt du är bättre/MH

Lämna ett svar till Annika Olsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen