Hejsan.
Sakta faller nu alla löven till marken och i skogen letar sig ljuset ner igen.
Jag gillar den här tiden på året också, när allting dör och vissnar ner. Det skapar rymd och en ljusare skog.
Våra tre små busfrö, Molly, Lykke och Penny, de gillar också när löven faller till marken. Vilda av förtjusning hjälper de nu till med lövräfsningen här hemma på tomten.
Nåja, hjälper och hjälper… men deras närvaro gör att allting blir så mycket roligare såklart.
När jag stiger upp i ottan för att gå och bada, då brukar den lilla trion gärna ligga kvar under täcket en stund till.
Men senare på morgonen, när de alla fått sin frukost, då vill de gärna med ut på upptäcktsfärd i skogen.
När de någon gång fått följa med mig till bryggan i gryningen, då blir de oroliga när jag hoppar i och badar. Då försöker de alla tre att hoppa ner i vattnet till mig. Nog för att de säkert kan simma (hundarna kan ju det), men jag är inte så road av att få tre små vattenråttor med hem istället för mina vackra fluffbollar.
Dagens citat:
Det är mycket bättre att vandra som en ensamvarg i rätt riktning än att följa flocken åt fel håll.
Mina små pälsklingar är inga ensamvargar någon av dem, de vill allihopa hänga med sin flock. Kanske är det ändå så att ensam inte är så stark, ensam är kanske bara ensam…
Ha det gott, kram Annika
Det är nog meningen att löven ska falla så ljuset ska va mer synligt för vad det är mörkt nu, men så är det november och snart så vänder det igen. Man får se det från den positiva sidan. Snart dags att börja ta fram lite mer ljus och annat som är trevligt. Ditt citat är så klokt sagt.
Fin måndag. Kram/MH