Gomorron.
Min vecka har varit fylld av en massa jobb. Både fantastiskt roliga saker som jag brinner för och sådant där som kallas ”måsten” och som ingår i göromålen för lönen. Ja, ni vet ju alla hur det kan vara. Ibland hopar sig saker och hjärtat bankar i ett lite snabbare tempo som inte känns helt bekvämt.
En kväll när jag var iväg på ett ärende drogs jag likt en magnet till en av mina favoritplatser. Knäbäck! Här kan man hämta kraft från havet och stilla sina tankar för en stund.
När jag smugit ner för den välbekanta sandtrappan mot havet, häpnades jag över alla stenbumlingar som plötsligt hamnat i kanten vid det lilla knäbäcksträdet. Jag grunnade lite på om det var Ejlertslunds Grus & Betong som varit i farten. Fast nej … såklart förstod jag att det var självaste Moder Natur som möblerat om lite.
En stund satt jag där på en av stenbumlingarna och lät det salta vattnet stänka upp i mitt ansikte.
Att sitta och se ut över den här platsen ger en så besynnerlig frihetskänsla. Småproblem framstår som fjuttiga och själva livet känns så väldigt stort.
När jag vände ryggen mot havet och gick upp för sandtrappan igen slickade jag bort en salt droppe från min överläpp. Kanske en droppe från havet, eller en tår från min själ, det spelade ingen roll vilket.
Dagens citat:
Varje morgon har vi möjlighet att börja om och reparera gårdagens misstag – tidvattnet sopar varje dag stranden ren.
Ha det fint och ha en skön fredag.
Kram Annika
Jag skulle gå till havet varje dag om jag bodde nära. Gå dit och tanka kraft. För det lilla som gnager är ju inget mot det stora mäktiga havet. Fina bilder som vanligt. Önskar dig en trevlig adventshelg. Kraaam Pia
Tusen tack Pia. Ja havet är helt underbart och livets små skav är egentligen ingenting i det stora hela. Jag önskar dig en fin dag. Kram.