Vårt gemensamma ansvar.

Hej
En morgon då jag i sakta mak gick min runda runt sjön så kunde jag se hur fint ”någon” gjort vid badplatsen här i Gyllebo.
Jag kände djup tacksamhet och bestämde mig för att nästa år, då jag är frisk i ryggen, då ska jag vara en del i detta städgäng.
Tidigare i veckan kund man följa en debatt på en intern facebooksida, där människor uppmanade ”någon” att röja upp då det var skräpigt vid bryggorna och soptunnan var överfull. ”Någon” behövde städa upp …
Jag undrade för mig själv vem de menade att denne ”någon” egentligen var … Kan denne ”någon” helt enkelt inte bara vara ”jag själv” eller ”du själv” …
För vems jävla ansvar är det att hålla rent i naturen, den natur som är allas vår gemensamma?
För mig är svaret uppenbart! Var och en tar sin egen skit med hem!
Men så finns det puckon som inte kan läsa, eller inte ens förstå innebörden av en text.
Den soptunna facebookskrivaren åsyftade var inte en vanlig soptunna, utan en plåttunna avsedd för engångsgrillar. Där kastar man sin grill för att den inte ska riskera att sätta fyr på andra sopor.
Ett tjugotalmeter därifrån står en stor vanlig soptunna, dit man kan gå och kasta övrigt skräp. Ja, om man orkar det förstås…
Ja, jag blir mest ledsen av så nonchalanta människor!
Nu är det städat och snyggt igen.
Jag vandrade vidare ut i skogen och den bedårande naturen, fylld av tankar och funderingar.
Den natur som är så sagolik vacker och dit alla är välkomna.
Backen med blåsipporna står nu som vackrast, och det är med glädje jag konstaterar att det aldrig varit så blått i den där backen förut.
Dystert kostaterade jag att det för varje år som gått blivit allt grisigare på rastplatserna efter sommarens helger. Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan åka ut i skogen och ha picknick och njuta av den underbara plats som vår svenska natur är, och sedan bara lämna all skit kvar. Värst är de som packar soporna i plastpåsar, knyter och bara gömmer bakom något träd.
Att man förväntar sig att komma till en underbar plats och sedan lämnar den som en soptipp.
De här människorna kunde ju istället åkt direkt ut till Måsalycke (vår lokala soptipp) och ha sin picknick där. De tycker jag.
Att plocka upp hundbajs ute i skogen känns direkt onödigt tycker jag. Så länge det inte ligger på vägen eller stigen såklart, för ingen vill väl få det under skon förstås. Sparka ut det i kanten, eller använd en pinne…
Mina hundar är ganska blyga och går långt ut i buskarna, där jag kan lägga en hög löv eller gräs över, så försvinner det som en del av naturen.
Men så finns det de som envisas med att vara ögontjänare och plockar upp bajset i en plastpåse för att sedan kasta i närmsta buske.
Hur tänker man, jag förstår inte??
I vår sommarby kom en debatt upp om att det kastades hundbajspåsar i andras soptunnor. Någon tyckte att det var direkt respektlöst … Var och en får tycka vad den vill om den saken. Jag tar hem mina bajspåsar för att inte göra människor upprörda. Skulle jag däremot hitta skräp eller aluminiumburkar kastade i  vårt fina område, då kastar jag dem obönhörligen i närmsta tunna, för det är faktiskt det som tunnorna är avsedda för. De tunnor som vi inte äger, utan som är avsedda för vår gemensamma renhållning.
Vad jag däremot tycker är respektlöst, är att låta sina stora hanhundar pinka på alla postlådor i vår underbara sommarby. Min Johnnyhund har fått lära sig att sådär gör man inte. Inte heller pinkar man på andras staket, häckar eller husgrunder.
Jag önskar att vi går en härlig vår till mötes och att vi alla hjälps åt att hålla rent i vår natur.
För vems jäkla ansvar är det?
Ja såklart, det är ditt, mitt och allas!
Så vill jag tacka ”någon”, alltså Östra Vemmerlövs underbara byalag, som gjort vår badplats så fin och redo för en härlig badsäsong.
TACK!!!
 
Dagens citat:
Vår vision är ett
samhälle där alla vill göra
rätt för sig. 
//Skatteverkets Hemsida
Ja tänk om det verkligen vore så!
Ha en fin dag och kram på er alla
Annika (renhållningspolisen i Gyllebo)