Saknad och längtan.

Kära Blogg
Så var då julen över och förbi för denna gången, även om gran och tomtar får stanna upp ett bra tag ännu här i Gyllebo. Inte förrän den 13 januari åker hela rasket ner igen. Först till Knut, då dansar jag julen ut.
När all rusch och julstök nu var över och lugnet la sig över mig och vår lilla stuga igen – då sköljde det som en stor slemmig saknad och längtan i mig. Jag hade kunnat ge vad som helst för att samla mina egna ungar för en enda kväll. Jag hade kunnat sätta mig på ett plan till Australien för att fylla det där tomma hålet i hjärtat, och kanske mellanlandat i både Tomelilla och i England och dragit iväg med mina underbara små vänner.
Japp precis så melankolisk kände jag mig denna ”Menlösa Barns Dag”. Det hjälpte inte att köra ut med kameran på Österlen och jaga vilda djur. Det enda djur jag lyckades fånga var en ”måsjävel” som flög över en svart, geggig plöjning, och förmodligen är det inte en mås heller, utan en trut.
En ny tanke och idé började gro i mig … tänk om jag skulle …
… ta flygcertifikat!?
 
(Så följer lite bilder som jag utan skam och skuld helt fräckt stulit från min dotters blogg. Älskade Emmy med fina goa Matilda i Australien, de upphör aldrig att förvåna oss)
 
 

 

)

 
Dagens tankeställare:
På facebook behöver du bara posta en ledsen smiley och alla frågar vad som hänt.
Medan i det vanliga livet kan du se ledsen ut eller gå gråtandes genom gatorna och ingen intresserar sig för det.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top