Kära Blogg
Vi hade fått härligt vinterväder i Gyllebo. Tempen låg precis på nollan. Jag funderade länge på om jag skulle göra en snögubbe till min granne som snart kommer hem från Thailand. Till sist insåg jag att mina krafter inte riktigt skulle räcka till för det, så än har det inte blivit någon ”Mr Frost” på Dodevägen. Jag och hundarna njöt av snön och vintern allt vad vi kunde den här morgonen och det kändes som det var något alldeles speciellt med ljuset …
Resten av lördagen blev det mest arbete i lugnt tempo för mig. Vår fina lilla gran hade gjort sitt och åkte ut. Alla vackra julprydnader som jag hängt upp i granen för bara ett par veckor sedan kändes plötsligt så dammiga och tråkiga, ja nästan fula. Det där tycker jag alltid är en väldigt konstig grej, att på så kort tid förändras något i min hjärna och gör att allt juligt mister sin charm nästan över en natt.
Jag bakade en sorts tårta på eftermiddagen. Den provade jag på Amanda, Stefan och Kent. Den verkade bli godkänd, så med en liten justering till nästa gång blir det nog en tårtfavorit hos oss.
Dagens kloka ord:
Det enda som är värre än att vara blind är att kunna se men sakna visioner.
Kram och Hejdå Bloggen
