En tid då det är mer än håret som verkar grått.

Kära Blogg
 
Grått och lite tråkigt väder har det varit. Egentligen är det bara tråkigt när man tittar på vädret genom fönstret. Om man bara tar ett steg ut i naturen och drar in den underbara luften i sina lungor, då är det alldeles, allldeles underbart.
Min runda runt sjön var fantastiskt vacker, mitt i allt det där gråa. Hägrarna är tillbaka igen, efter att under hela sommaren varit i stadsbornas trädgårsdammar och försett sig med lättfångad guldfisk. Arga som vispingar blir de, när de blir störda i den tysta morgonen.
 
Det där skitet jag fick för tre år sedan och som doktorn inte riktigt kan diagnostisera … det har jag fortfarande kvar. De sa att det skulle läka ut och försvinna … tsss … Det börjar i ryggen, men värst ont gör det i höfter, ballar (alltså röven då) och i  låren. I fötterna känns det som om det sitter häftstift när jag går. Nu undrar man kanske hur i hela friden jag kan vandra dag ut och dag in. Jo, efter ca 500 meter är det som om smärtan bedövar sig själv. Hemligheten är att aldrig stanna, aldrig stå stilla. För efter några stillastående minuter är smärtan värre än någonsin.
Nu är sjukvården så barmhärtig så jag har fått lite smärtstillande läkemedel utskrivet. Piller att ta till när det är som värst (eller egentligen när jag vill unna min hjärna lite avkoppling från det onda som den hela tiden kämpar med att registrera). Exakt 12,5 tabletter/ månad får jag ta. Ja, för annars blir jag kanske knarkare, drogmissbrukare och en simpel A-lagare. Då kommer jag att hamna på gatan och då måste jag prostituera mig. Kanske får jag då HIV, dåliga tänder och flatlöss. Min ekonomi blir likt Sveriges rikes – en katastrof och jag får leva på bidrag och kanske börja tigga vid ICA. Japp, så kan det gå då!
… kan man odla kannabis i ett orangeri …?
Nu är mina problem egentligen bara bagateller, bagateller mot vad många andra i min närhet just nu får gå igenom. Min mening är inte att gnälla, bara sätta mina tankar på pränt. En blogg kan vara en utomordentlig hjälp för minnet, en hjälp att ta till när någon näsvis doktor frågar ”hur var det för ett år sedan”? Så då, om ett år, kan jag svara:
Så här ungefär ….
 
Valplivet rullar på, och så gör också toalettrullarna.
Badrummet är nu förbjuden mark för lilla Lykke!!
 
Dagens citat:
Att älska någon som inte älskar dig,
är ungefär som att stå i en hamn
och vänta på ett tåg.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 
Dela gärna

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top