Allt man snubblar på är inte pinnar.

Hejsan.

Den vackra vårdagen då jag vandrade med min vän i nationalparken, valde vi att ta vägen om alkärret tillbaka.

Alltså!!! …. naturen där är så himla vacker nu vid den här tiden på året. Det ser sådär trolskt ut, ungefär som om man klivit rakt in i en saga av John Bauer. Det är nästan som man kan se lilla Tuvstarr sitta vid vattenkanten och blicka ner i kärret, med sitt långa ljus hårsvall hängande vid sidorna.

Stigen vi vandrade på var full av roliga rötter  och pinnar i alla formationer. Naturens egna konstverk.

Det var förstås inte alla pinnar som faktiskt var riktiga pinnar … En förskräckt snok satte nog hjärtat i halsgropen då min stora känga hamnade en hårsmån ifrån hans ömtåliga lilla kropp.

Så snabbt han kunde, ringlande han smidigt ner i vattnet till säkerheten, och jag tror nog att både han och min vän kunde andas ut en smula.

Betydligt trevligare tyckte Tina nog att alla de ljuvliga orkidéerna var. Vilda sommarblommor, det finaste som finns.

Länge njöt vi av alla vackra blommor som växte i den steniga delen av parken. Exakt vilken sorts orkidéer det var som växte där, det är jag lite osäker på… kanske är det Sankt Pers nycklar… rysligt vackra i alla fall.

Dagens citat:

Jag vill leva mitt liv utan stress och oro. Jag vill inte bli rik eller känd. Jag vill bara vara lycklig.

Ha en riktigt fin dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top