Stekt sill och tillbaka i bästa yogastudion.

Hej hej.
När jag var liten så hatade jag sill. Jag kunde inte för mitt liv förstå hur vuxna människor kunde äta en maträtt som bestod av så mycket ben.
Men någonting hände genom åren. Eller så var det helt enkelt bara som jag blev vuxen.
Jag började så sakta att älska sill istället. I alla dess former.
Det passar ju synnerligen bra att tycka om sill, när man bor i den här södra delen av landet. Platsen med den lilla staden som lokalt benämns som ”sillastan”.
Särskilt gott tycker jag att det är med stekt sill, hemmagjord potatismos, gräddfil och rödlök. En god kall öl till det, så är matlyckan fullkomlig tycker jag.
Min dotter Andréa har inte riktigt blivit så vuxen ännu att hon äter sill.
Det värsta hon visste när hon var liten var just fisk. Hon tyckte inte bara det var äckligt att äta, hon var fullständigt livrädd för alla sorts fiskar. Med åren har hon jobbat bort sin fiskfobi och vågar nu bada i havet och i nödfall äter hon lite  rökt lax. Men grönsaker och frukt är hennes stora passion.
Så sådana här snapchat får jag från henne ….
Äntligen har yogan startat upp igen i världens bästa yogastudio. Visserligen utan underbara Eva, men istället får vi lära känna en ny härlig yogalärare.
Det blev ett underbart pass i kundaliniyoga och meditation. Med all kunskap i ryggen, som jag fått av min läromästare Eva, var det skönt att vara tillbaka på yogamattan, där på den underbara gården utanför Gladsax.
Namaste.
Dagens citat:
Allt det vi är,
är resultatet av vad vi har tänkt.
Ha en fin dag.
Kram Annika