solsidan

Lata, soliga dagar – det är vad vi behöver.

Hej hej
Det är något med de här dagarna i maj. Veckorna då de röda helgdagarna avlöser varandra och den gula solen strålar från den blåa himlen. Det är som om det är dessa dagar som vi väntat på hela långa vintern.
För min del mår jag som bäst när jag ligger på knä framför en rabatt och rotar runt. Ibland träffar jag på något litet kryp som måste förevigas.
I mina rabatter och i min trädgård växer en massa olika ogrässorter. Kvickrot, kirskål, nässlor och en massa annat. Men så finns det sorter som inte hör dit, men som ändå är så ljuvligt söta. Som små vilda förgätmigej. Sådana där i miniatyrformat. Visst är de gulliga.
I gräsmattan växer en massa gula maskrosor såklart. Men också en sorts små, små blå blommor. Nästan som små konstverk ser de ut om man tittar närmre på dem.
Ovanför mitt huvud håller fåglarna på för fullt. Det är som om vi lärt känna varandra nu. De bryr sig inte så mycket om vad jag håller på med. En rödstjärt har flyttat in i den gulliga holken som Stefan snickrat ihop av en gammal vintunna.
Stefan som inte kan röra sig så mycket på grund av sin onda fot, får istället pyssla med sina trägubbar i solskenet.
Ibland händer det att någon av hans gubbar blir misstänk lik någon vi känner, men det vågar vi såklart aldrig nämna … det där är nog mest en ren slump tror jag.
Ja, det är nog sådana här lata, soliga sommardagar som gör att man mår bra i kropp och själ.
En balans på aktivitet och vila.
Jag älskar internet, google och sociala medier, men jag har medvetet valt att bara göra en sak i taget. Om jag träffar vänner så undviker jag telefonen. Det gör jag även när jag vandrar och grejar i min trädgård. Då låtsas jag att det är en fast telefon jag har och lägger den ifrån mig på ett bord inomhus.
Ofta på ställen som jag aldrig riktigt minns, så resten av familjen får ringa upp så jag kan springa runt och leta med ledning av ljudet.
Kvällens citat:
Gör något varje dag
som skrämmer dig lite!
Ja, vad kan det vara som är läskigt … vi får se…
Ha en fin kväll och kram
Annika

Att se allt från den ljusa sidan.

Hejsan.
Jag har en drivkraft som jag är så oändlig tacksam för.
Den där drivkraften visar sig när det är något jag verkligen vill eller ett mål jag verkligen vill uppnå.
Det är lite som om jag inte själv kan styra de där krafterna. Vissa saker spelar liksom ingen roll ifall det blir gjort och då känner jag inte den där envisheten heller.
Men just nu vill jag verkligen kunna ta mig ut i naturen och röra mig obehindrat igen.
Jäkelen vad jag jobbar för det!!
Att vara sådär envis kan ibland vara dåligt har jag märkt.
Den där dagen då jag knixade runt som en 80-åring och dammtorkade här i stugan skulle visa sig att det inte alls vara särskilt gynnsamt för min rygg.
Fast solen sken och vi passade på att njuta av livet en stund på husets solsida.
Vi hade det allt bra gött ändå!
Att veta vad som egentligen är ”lagom” är en svår balansgång, särskilt när kroppen inte riktigt är sig själv.
En promenad runt några kvarter med min älskade dotter och hennes lilla hund.
Det kändes alldeles precis lagom … i alla fall den här dagen.
Dagens citat:
Ibland är det bättre att sluta tänka och analysera,
och bara andas och ha tillit till att allt kommer ordna sig
till det allra bästa.
Med åren har jag lärt mig att ingenting är beständigt. Inte lycka, men inte heller olycka. Allting har en övergång. Ibland får man sår och ärr för det är så livet är. Men plötsligt skiner solen och livet är på topp. Då dansar man loss och härjar igen. Jag älskar livet och njuter av mina dagar.
Och idag är det sommartid och klockan går äntligen rätt i min bil igen!
Ha en skön kväll och kram på er.
Annika
Scroll to Top