Hej hej
Vardagen är här igen på riktigt. Julen känns väldigt avlägsen redan och när jag nu tänker på min dotter Andréa, som var hemma ett par månader över julen, så känns det som om jag drömt alltsammans.
Kanske var det för att mycket var så intensivt för mig de där månaderna då hon var hemma. Det var så mycket glädje som blandades med sorliga och oförutsedda händelser. Kanske är det min hjärna som nu suddar ihop allting så att det mest bara känns som en rosa dröm.
Nu när vardagen är här igen så försöker jag återhämta mig och vila lite mer. Jag känner att det behövs. Jag tycker om det här lugnet som det ofta blir i januari, när vardagen tuffar på lite saktare igen. Dagar då det finns tid och utrymme för lugn och ro, och lite mer eftertanke.
Det har dock snurrat en massa tankar i mitt huvud de senaste dagarna. Jag har återigen nåtts av beskedet av att en vän fått lämna jordelivet. Det tar på något vis så mycket kraft när det händer så här mycket på så kort tid. Orättvisa händelser som går som spjut rakt in i mitt hjärta.
Samtidigt nåddes vi alla av beskedet att Björn Natthiko gått ur tiden. Den underbara buddistmunken Natthiko, som man bara blev glad av att se. Vet du inte vem han var, så leta upp hans böcker och läs dem, lyssna på något av hans sommarprat. Ta del av allt det kloka han förmedlat under sitt liv. Han var en alldeles underbar person tycker jag.
Samtidigt som alla mina tankar snurrade som fortast, så kom det ett blomsterbud och knackade på dörren… tusen tack ni finaste♥, de här blommorna lyste verkligen upp min dag.
Dagens citat:
Ingenting varar, allting är förgängligt.
~Björn Natthiko Lindeblad~
Det kan höras så sorligt när man säger att ingenting varar, samtidigt är det ju väldigt trösterikt, då också det sorliga stunderna försvinner och lättas upp.
Återigen påminns jag om ”här och nu”.
Kram Annika
Underbara foton, Österlen är underbart bor nämnligen här själv. Beundrar att du kan bada i ett sådant iskallt vatten jag hade frusit ända in i märgen.
Så mycket sorg det finns och det är ju otroligt hur många människor som lämnat jorden för er och många andra, vad händer egentligen? Men vilken glädje med denna underbara valp det kan behövas glädje i all denna sorg och hur jorden och världen blivit, blir den bättre kommer allt att avstanna eller hjulet kommer snurra på, en bra fråga.
Må väl/MH
Tack för din fina kommentar. En stor varm kram till dig.
Natthiko var den mest levnadsglada människa jag vet. Att utstråla sådan glädje och livslust när man är så svårt sjuk. Ögonen sprudlar av glädje. Så sorgligt men samtidigt så välförståeligt att han till slut valde att lämna.
Ja, jag älskade verkligen att lyssna på denna man, helt underbar. Kram