Pizza blev konst och nostalgi istället.

Hejsan.

Det var en vacker sommarkväll då min käre make var långt uppe i de norrländska skogarna på tjäderjakt. En kväll då jag och min dotter tänkte äta årets traditionella pizzor i spannstallet på Kronovalls slott.

Två av mina döttrar har flera somrar jobbat där som små slottspigor. De har städat, bäddat, serverat och gnott där i det vackra slottet. Särskilt kul är det då såklart för dem att någon gång varje år komma hit igen.

Ganska besvikna blev vi, när vi upptäckte att det var stängt i spannstallet. Med knorrande magar strosade vi ändå runt lite i parken och njöt en stund av allt det vackra.

Vi passade på att kika lite på den skulpturutställning som var utställd i parken.

Alldeles extra nostalgisk blev även jag själv, då jag såg att en del konstverk var skapta av Kjell Nilsson. Kjell som jag hade som lärare i Ystad i min ungdom. Underbara Kjell Nilsson från Tomelilla. En person som jag aldrig glömmer, som gav oss lärdomar och insikter som ingen lärobok någonsin kan förmedla.

Trots att alla skulpturer var väldigt intressanta att titta på, så blev vi inte direkt mätta i våra magar. Det var bara för oss att susa vidare ut på Österlen på jakt efter något annat mysigt matställe.

Dagens citat:

När du förändrar ditt sätt att betrakta saker, förändras de saker du betraktar.

Ha en riktigt fin lördag och Kram från mig.

Annika

(som alltid är alla bilder i inlägget tagna av mig själv, dock har min dotter Amanda Henriksson knäppt de foto där jag själv är med, alltså ingen självutlösare här inte…)

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top