Norrlandsväder på Österlen.

Kära Blogg
När det är lördagmorgon är det extra mysigt att vakna upp till minusgrader och ett snötäcke som mest liknar ett drömland. Den här morgonen var det så kallt så jag trodde hundarna skulle frysa fast i marken.
Det var så många minusgrader så de små fjunen inne i näsan frös fast i varandra vid varje inandning, snön knastrade under fötterna och allt ljud dämpades och hela världen blev liksom mycket mjukare och tystar som om den var inlindad i vit bomull.
 
 
Jag brukar göra min egen müssli av allehanda fröer, nötter, korn och annat gott och nyttigt. Den här dagen var det dags för en rejäl laddning.
 
På facebook kommer det varje dag upp minnesvärda händelser. Den här dagen kom det upp en bild på vår älskade gamle katt Gustav, som sedan länge är död och begraven. Särskilt roligt med dessa händelser, är det då mamma Ingrid skrivet några rader i kommentarsfältet.
Just nu tror jag att både Ingrid och Gustav ligger och vilar på en skön och härlig plats … Vila i frid ni båda.
 
 
 
Så har det kommit en grattishälsning till Molly ända ifrån Bjärnum, och en helt underbar bild på en söt liten pomme med det alldeles bedårande namnet Enya. Kram tillbaka till er alla i Bjärnum.
 
 
Det hände något med mig i fredags. Jag märkte att jag blev yr och konstig. Ja, alltså lite mer än vanligt. Så förändrades hörseln plötsligt. Det var som om jag blev döv på höger öra. På natten när Stefan började snarka och dra timmerstockar hördes det precis som om han låg till vänster om mig i sängen, fast jag med ögonen kunde se att han faktiskt låg till höger. Det där var en väldigt märklig upplevelse. Jag tog till lite hälsoknep med öronljus, men fortfarande är det konstigt i örat och låter ungefär som om en lastbil står och brummar på tomgång inne i örat. Ja, är det inte det ena så är det de andra, sa flickan …
 
Så vill jag skicka ett stort tack till våra vänner i Ilstorp, Tina och Bosse, för den helt underbara middagen vi blev bjudna på. Det var en trerättersmiddag med kaffe och Sverigekaka på toppen. Allt var så himmelskt gott och vi hade så himla mysigt att jag skulle kunnat stoppa tiden kändes det som. Inte ett endaste foto blev där tid att ta, men minnet av kvällen finns kvar i mitt huvud.
Tack vänner!
 
Dagens kloka ord:
En god uppfostran är inte att inte spilla sås på duken, utan att inte märka när någon annan gör det.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top