Hejsan.
För någon vecka sedan var det en riktig nostalgitripp på Österlen.
Det var på Brösarps station som det traditionsenligt anordnats en nostalgidag.
Jag och min Stefan for dit. När vi svängde in i skogen mot stationen togs vi emot av en artig herre.
Överallt fanns underbara motorfordon. Bilar, bussar och motorcyklar som vårdats ömt. Bilar från en svunnen tid med en romantiska aura runt sig.
Glada människor i tidstypiska kläder hade picknick i gröngräset. En slurk kaffe och en glassbåt såg ut att sitta fint.
Runt stationsbyggnaden fanns glada människor som alla väntade på tåget.
Vid tågspåret satt ett förälskat par och svärmade, medan andra tog sig en slurk kaffe i ”Kafé Ångloket”
För de hungriga fanns en cyklande korvagubbe. Såklart med Bullens korv till försäljning, vad annars?
Överallt gick människor i underbara kläder och kreationer. Och trängde nöden på, så fanns hjälpen nära.
I varje ”byhulla” finns en ”byling”. Såklart också här. En polisbil som nog var bland det charmigaste som funnits. En gammal amazon, med lister och krom, ratt i bakelit och äkta galon … Min absoluta favoritbil från mina ungdomsdagar.
Inne i stationshuset kunde man väga sig och vila sina trötta ben.
I sommar ska jag nog göra som flickan … köpa mig en tågbiljett. Jag tror faktiskt inte att jag åkt med det underbara ångloket sedan en utflykt i småskolan. Den där skolutflykten då jag hängde så långt ut genom tågfönstret att jag fick sot i båda ögonen ifrån loket och inte kunde se något på resten av dagen …. Ja, det vore nog på tiden att göra ett nytt försök att åka ångtåg. Nu vet jag ju att man inte ska hänga sådär ut genom tågfönster …
Dagens citat:
På svenska tåg sitter alla och stirra ut genom fönstret på sin längtan.
Vill ni göra något annorlunda på er Österlentripp. Ta en tur med det charmiga ångtåget och se Österlen från en annan vy.
Kram från mig.
Annika
