Hej alla goa läsare.
Min torsdag började med regn och rusk. Ett iskallt regn. Hatten jag fått av pappa Kurt kom väl till pass.
Jag älskar hattar och mössor. I alla de former.
Egentligen hade jag tänkt att fuska mig undan morgonpromenaden den här dagen, men småhundarna satt hela tiden och psykade mig. Sida vid sida satt de bara där på kontoret och stirrade och blängde på mig. Nej, morgonpromenader skjuter man inte bara upp sådär lättvindigt tyckte de.
När jag var inne på vår firma i stan för att leta efter några arkiverade papper, hittade jag plötsligt i en låda en kär gammal bekant. Det var min yngsta dotters älsklingsnalle, Björne. Det måste vara ganska många år sedan han blivit nerpackade och arkiverad. Oj, så mycket minne en trumpen nalle kan väcka …
Han fick följa med hem från den flyttlåda han råkat hamna i.
En gång i veckan handlar jag mat och förnödenheter. Om det behövs eller ej, så fyller jag på skafferi och kyl med sådant som tagit slut. Jag gillar att ha allt hemma och slippa springa i affärer titt som tätt och slösa min tid.
En bukett härliga tulpaner fick bli helgens glädjespridare och en kaktuskudde från Lidl hamnade också i min kundvagn.
Dagens tänkvärda ord:
När du ser eller möter en människa
du beundrar eller ser upp till, säg tyst
inom dig:
Detta är en spegling av en sida i mitt inre.
Vi är alla mirakel.
Kram och ha en bra dag.
Från Mig som är lite i hatten.
