I väntan på bättre väder.

Hejsan.
Ja fy bubblan så lurade vi blev av den lömska ”maj” månad. På valborg välkomnade vi sommar och värme, och än så länge har vi bara fått regn och kyla. Fast det finns inget att göra åt det där, så man får liksom bara gilla läget.
Man skulle kanske kika lite mer på katten, och göra mer som han. Han ligger bara där på en varm gosefilt och väntar in bättre tider och skönare väder.
Felix vet alltid hur man mår som bäst.
 
 
Vid kohagen ser jag att körsbärsträden trotsar vädret och slår ut med sina underbara vita blommor. Vitsipporna är alldeles överblommade nu och trädens blad sprickor ut mer och mer för varje dag.
 
När vi var i Kivik la jag märke till att en äppelodling stod i full blom. De tidigaste sorterna. Snart kommer alla Kiviks äppelodlingarna vara inbäddade i vita ljuva blommor och det är så underbart vackert.
 
Nere vid strandkanten höll paret svan på att inreda sitt nya bo. Svanar är inte speciellt smarta djur säger min man, Stefan. De envisas med att placera sitt bo och sina ungar rent för nära vattnet. Vid nästa storm ryker bo och ungar med ut i havets djup och försvinner all världens väg. Men jag vill gärna tro att svanarna vet bäst och lägger sina ägg där av en anledning ….  en anledning som kanske bara de känner till.
Vackra är det i alla fall – det där paret Svan.
 
Kanske vill svanarna helt enkelt bo vid en av Kiviks vackraste vyer. Den vi kallar ”svarte sten”, fast jag har alltid tyckt att den stenen egentligen är röd.
Sakta smög jag sedan därifrån och vände min kamera åt söder. Där borta hamnade Buhres fisk i mitt blickfång, med sina gråa moderna byggnader. Jag gillade det bätttre som det såg ut innan branden. En röd, lite charmig fiskaffär. Men smaken är som baken, och delikat fisk har de som alltid ….
 
Både jag och Stefan har varit och fått lite omvårdnad av Landstinget. Stefan har äntligen fått sin sista cytostatikabehandling mot sin vaskulitsjukdom. Så skönt för honom, nu hoppas vi att det går på rätt håll.
Jag har varit i Malmö och träffat en läkare som hjälper mig med min skada i ryggen. Min rygg blir aldrig bra, det är jag som ska lära mig leva på ryggens villkor. Det kommer jag att klara galant, för vi är ett ganska bra team, jag och min rygg, trots allt!
 
Dagens kloka ord:
Lyckan kommer när vi
slutar klaga över våra
problem och istället
uppskattar det vi har.
 
Nej, det hjälper verkligen inte att klaga, och det finns de som har det så mycket värre. Jag försöker se små ljusglimtar varje dag. Såklart är jag ingen ”övermänniska” …. jag gnäller lite då och då, jag med …. men jag påminner mig ofta om att det jag gnäller över kanske inte är så farligt. Det kanske egentligen inte är så viktigt att det är någon mening att beklaga sig. Sedan tänker jag – jag väljer att le istället, det gör mig åtminsonde lite sötare.
Idag ska jag till frissan, fast det brukar inte synas. Jag måste alltid berätta det för familjen när jag kommer hem.
Hoppas ni får en härlig fredag, och le lite extra, då blir ni sötare och vips blir alla andra så mycket trevligare också.
 
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
Dela gärna

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen