Kära Blogg
Jag tror att vi haft sommarens kvavaste dag…. heter det kvavaste … asch, ni fattar vad jag menar. En sådan där dag då luften liksom står helt still och bara dallrar. Det trycker i huvudet som i en gammaldags tryckkokare och huden blir salt och klistrig.
Vi var bjudna till vår söta granne Ursula på grillning. Underbart gott. Vi satt ute i hennes prunkande trädgård och njöt. Precis alldeles lagom, när vi var klara med middagen, då kom regnet.
När man kommer på att man lämnat alla trädgårdsdynor ute, det är då man blir så tacksam, att man har nära att springa hem och kasta in dem.
Thank you Ursula, for the magic evening in your garden.
Dagens kloka ord:
”Är man lycklig för det minsta, är man lycklig för det mesta.”
Kram på er och Hejdå Bloggen