Hej.
Oj vad det var länge sedan jag var förkyld, febrig och krasslig. Det är jag ju såklart väldigt tacksam för.
Jag tror inte jag haft någon förkylning de senaste sju åren. Det är inget som jag funderat så mycket på, för det är ju som talesättet säger att ”hälsan tiger still”. När man är frisk tänker man liksom inte på hur skönt det känns att inte ha ont i halsen, snor i näsan och feberhet panna. Det är först när förkylningen slår till som man lägger märke till skillnaden.
I veckan slog förkylningen till på mig.
I mina gömmer hade jag medikamenter att ta till. Kvacksalvarhonung!
Asså, nu vet jag inte riktigt hur mycket nytta den där honungen egentligen gör, men den är bara så god i en kopp te, och den är verkligen lindrande för en hals som känns som sandpapper.
Så blir det ju lite roligare att vara sjuk om man har något gott att ta till.
Och livet känns lite lättare med en varm kopp te i handen och lite levande ljus på bordet.
För säkerhetsskull tog jag mig en rejäl hutt av mina kvacksalvardroppar också. De är jättegoda och smakar precis som den hostmedicinen som min mamma gav oss barn när vi var små.
Om det har någon effekt har jag ingen aning om, fast med god tro kan man komma långt.
En annan i familjen som inte heller känner sig som sitt vanliga jag är lilla Lykke. Hon är nog i gång med att löpa, och då är hon kanske egentligen i väldigt god form. Nåväl, hon terroriserar stackars Johnny, som vill men inte kan hjälpa henne, och när hon inte gör det så vilar hon sig i form inför nästa attack.
Dagens citat:
Om du ser ut som ditt passfoto, då är
du för sjuk för att ut och resa.
Min förkylning är nog en vanlig liten ”tösaförkylning” och ingenting att pipa för.
Det enda jag undviker är att ut och springa när halsen skaver. Det är en viktig regel att komma ihåg: ingen löpning vid halsont. (tur att inte lilla hunden Lykke då har ont i halsen)
Ha en fin kväll och kram på er.
Annika
