Kära Blogg
Det har mest varit grått och regnigt.
Jag och hundarna har såklart trotsat vädret.
Katten Felix trotsar vädret på sitt alldeles egna lilla sätt. Han vandrar runt huset och skriket. Då menar jag verkligen skriker. Högljudd och som en stucken gris vrålar han ända tills någon öppnar en dörr för honom.
Ibland har solens strålar kikat fram mellan de regntunga molnen. Då har vi passat på att vara ute och busat. Småhundarna har emellanåt våldsamma slagsmål som slutar med att Lykke är alldeles våt och skitig.
Vårt liv rullar på som vanligt igen. Trots Stefans tuffa medicinering så måste arbetet skötas som alltid. Att vara sjukskriven när man är en liten småföretagare, det är det inte att tänka på. Det finns stunder då jag önskat att vi båda haft ett ”vanligt” jobb med all den trygghet som det medför. Att kunna tänka bort arbetet när man slutar för dagen … Att få ha en normal semester, utan att kolla mailen varje dag.
Nåväl, den här dagen kom Stefan hem en timme tidigare för att vila och sköta kontoret … som oftast inte ses som ett riktigt jobb, särskilt inte då det ligger i anslutning till hemmet….
Jag var hos doktorn för ett nytt recept. Hon meddelade sådär lite i förbifarten att min benmassa inte var så tät som man skulle önskat, det hade man sett på mätningen där i Hässleholm. Jag skulle börja äta vitaminer och kalk (vilket jag redan gör sedan länge) och få en ny mätning om några år. Tack och hej, leverpastej.
Hundarna blev i alla fall extra glada när Stefan kom hem!!
Dagens tänkvärda ord:
Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att
själv skapa den.
Kram och Hejdå Bloggen
