Kära Blogg.
Idag har jag varit hos tandläkaren IGEN. Ja, nu tror jag nog att det var för sista gången på ett tag. Det var min bettskena som var färdig, så nu slipper jag bita sönder fler tänder i sömnen.
Jag kom överens med tandsköterskan att hon fick välja en färg på skenan som passade min personlighet … och hur tuff kände jag mig då inte när jag fick den!! En neongul och självlysande. Det ska verkligen bli spännande att väcka Stefan någon natt och ge honom ett brett leende i mörkret …
En gång om året brukar jag behöva gå på systembolaget. Idag var det tid. Personalen i Tomelilla är verkligen helt underbar. Förvirrad och villrådig stod jag och bligade på de tusen olika boxar vin som stod uppallade på hyllorna. Plötsligt kom en försynt ung man från lagret och undrade om jag behövde hjälp, …ja han tyckte jag såg hjälplös ut. Och han kunde då verkligen allt om viner. Jag valde hans förstahandstips – lite dyrare men mycket godare. Men så var jag bara tvungen att köpa en box vin till, som hette ”tre apor”. Namnet fick mig helt osökt att tänka på mina döttrar…
Nog är min trädgård prunkande grön och vacker just nu. Men aldrig blir mina buskar och blommor fullt så bedårande som utlovas på foto och i trädgårdstidningar. Några växter ”kolar bara vippen”, andra bestämmer sig för att flytta och börja växa på helt andra ställen än de jag har valt ut åt dem, några invaderas av alla tänkbara hungriga småkryp. Just nu är rosorna fulla av en sorts hungriga larver. På persikoträder växer en enda frukt. Rosen från Boan blommor visserligen, men ser allt annat än kry ut. De små rosa lammöronen har flyttat och växer utanför rabatten och i en stubbe. Det blir aldrig likadant år från år, och det är det som gör det så spännande.
Jag grunnar lite på vad jag ska ta mig till med våra syrenbuskar. De har liksom blivit så glesa och taniga nere vid ”fötterna”. Jag tror att de måste beskäras så de föryngrar sig lite. Men blommar gör de. Helt ljuvligt!
Jag har särskilt en syrenbuske som är sådär lite extra vacker. Blommorna är två färgade. Helt bedårande. Egentligen är det vår granne Ursulas buske. För många år sedan råkade hon sätta den på fel sida gränsen, in på vår tomt. Några veckor efter störtade Stefan ut och flyttade hela stängslet, och vips stod hennes buske på vår sida … Det är då för väl att Ursula är en vänligt sinnad människa.
”Älska din granne men sätt upp ett staket!
Och med kärleksglasögon på näsan säger jag Hejdå Bloggen.
