Hejsan.
Så var det redan dags att summera månaden som gått. September är en månad som jag brukar tycka om, men det här året så känns det som om jag blivit snuvad på något. Kanske beror det på att vädret inte varit sådär bra som jag förväntade mig, eller så är det för att jag varit så väldigt trött och en smula ur gängorna.
Ändå ser jag nu här genom mina foton att jag upplevt väldigt mycket som varit trevligt. Vi började månaden med att åka till Stockholm, där vi avverkade årets tjejmil. Emmy kom hit en annan helg och då passade vi på att njuta av den vackra ljungen i Drakamöllan. Vi var på återbesök med hunden Molly hos veterinären i Helsingborg. Hon hade till vår stora lycka repat på sig och blivit sig själv igen, ja nästan ännu piggare än innan. Vi har njutit i trädgården av blommor och växter och vi har varit på små turer i bla. Hällevik, Forsemölla och så besökte vi äppelmarknaden i Kivik. En helg var jag och hälsade på Emmy i Malmö, och ett mysigt ålagille njöt vi av i Mats söta lilla ålabod.
Nu hälsar jag Oktober månad välkommen. En månad som brukar vara så otroligt vacker. Naturen skiftar färg och det brukar vara så härligt att följa dess förvandling. Jag har en ganska oplanerad månad framför mig, men en tur till Ullared kommer det bli som alltid.
Dagens citat:
Älska ditt jäkla liv.
Ta bilder på allt. Säg till människor att du älskar dem.
Prata med främlingar. Gör saker som skrämmer dig. Skitsamma, gör det ändå.
Så många av oss lämnar den här världen utan att någon minns vad vi faktiskt levde för.
Så gör ditt liv till den bästa berättelsen som någonsin berättats.
Slösa inte bort det.
Ha en fin torsdag.
Kram Annika
Alltså så himla fin äppeltavlan va i år!
Ja den var fin och det var många som gillade årets tavla har jag förstått. Jag tycker ju om den tavlan med barnet i hatten, den påminner om dig som babys, det är nog därför jag gillar den så mycket!!!
Du är inte ensam om att känna dig snuvad på september. Sista veckan har förvisso levererat.
När man ser dina bilder har du hunnit en hel del.
Fick ni någon förklaring på Mollie symptom, eller de bara försvann?
Ja jag tycker ofta att jag inte gjort något, men sedan när jag tittar igenom alla foton så har det ändå blivit en hel del. Veterinären kunde inte ge en säker diagnos på Molly, men han sa att det var något med nacke och ländrygg. Eftersom hon blivit så mycket bättre avstod vi vidare utredning och röntgen, bättre att spara det (och pengarna) ifall hon skulle bli sämre igen. Kram på dig.
Jättefina foton och jag minns dom som följer dig alltid. Fattar inte hur snabbt september gått, nu är vi inne i höstmånaderna. Men ack så fina dagar det tackar vi för.
Må väl. Kram/MH
Ja, det rusar fram. Tänk nyss var det januari och snart är detta året slut. Man hinner inte med. Hösten är härlig. Kram på dig.