Hejsan
(det här inlägget är ett sponsrat samarbete med Stefan Hantverkarn AB)
En dag i förra veckan körde jag för att hälsa på Hantverkarns snickare i gamla stan. De var i full gång med en takrenovering på ett av de små gulliga husen som finns där.
Det var en het och svettig dag.
Grabbarna var varma, men glada och flitiga.
Husen där i gamla stan har underbara tegeltak. Pannor som tillverkats på ett lokalt tegelbruk i staden, för väldigt många år sedan. I en annan tid – den tiden som många kallar för den gamla goda…
Det killarna gjorde var att plocka ner pannorna försiktigt, för att byta ut materialet som låg under. De la ny takpapp, nya läkten och ribb och sedan monteras de gamla pannorna dit igen.
Det finns inget vackrare på de här gamla husen än de pannorna som legat där från början.
Alla husen där i gamla stan är så otroligt charmiga.
Vad jag kommit fram till via Google så är de här husen byggda någon gång på1920 talet. De är underbara, de söta pastellfärgade husen.
En oskyldig tid tänker jag mig det. En romantisk och snäll tid och inte som nu, med hänsynslösa kommentarer, hårda ord och ett vulgärt språk.
För inte hade man väl samma ord och språk då som nu …. väl ….?
Men jag fick en annan syn på det hela när jag såg ett av grabbarnas fynd ifrån taket.
Det var en av de gamla tegeltakpannorna som hade två väl valda ord inristade på baksidan. Ord som någon satt dit redan på tegelbruket. Det var någon som ristat in dem på den obrända pannan direkt på det lokala bruket som fanns i staden i gamla tider. För så länge sedan.
Kanske någon som var trött på sitt jobb, eller någon som ville göra uppror, eller helt enkelt bara för att det gick att göra. Åtminstone fick vi alla oss ett gott skratt. Vilket fynd!! Som vi skrattade åt det där.
Ja nog kunde man könsord även på den ”gamla goda tiden”!
Så hörrni ungdomar, tro inte att ni var först med att kunna de här orden… ”mormors farfar” han kunde nog han också …
Jag fick liksom en ny syn på de där gulliga små husen.
Man kan ju undra vad de andra små byggnaderna gömmer för spännande historier.
Jag strosade tillbaka till Hantverkarns snickare för att säga hejdå. Det var middagstid och de var på väg ner ifrån det varma taket. En välbehövlig lunch, lite vila och ett toalettbesök var vad som stod på deras schema. På mig väntade papperna och mitt kontor.
Jag vet att det om somrarna anordnas små guidade turistvisningar här i staden. Kanske ska jag leka turist i min egen stad och följa med. Just nu känner jag att jag vill ju veta så mycket mer om de här husen och deras historia.
Har ni också ett älskat hus som behöver omvårdnad, då är ni såklart välkomna att höra av er till Hantverkarn.
Hemsidan med kontaktuppgifter hittar ni här.
Och önskar någon annan ett bloggsamarbete med mig så kan ni maila mig direkt på: annika.hantverkaren@telia.com
… kanske har ni också någon underbar liten historia som behöver berättas och dokumenteras i ett blogginlägg …
Dagens citat:
”Jag har svårt att vänja mig vid den nya tiden.
Jag minns när luften var ren och sex var något smutsigt.”
Ha en härlig dag och kram på er.
Annika